2007-12-31

Årskrönika 2007

Jag började året med att i januari blotta den gnälliberala ådran i ett inlägg om den tristess jag känner inför det föregående årets regimskifte och den nya regeringen. Därefter siade jag helt felaktigt om det senare kommande utslaget i Vaxholmsmålet innan jag drog på mig vänsterns vrede när jag försvarade SL. Jag påpekade att SSU snart bara har en enda medlem kvar, jag repriserade permobilorienteringsanekdoten och noterade att det finns evolutionära fördelar med homosexualitet.

En snabb kontrapunkt uppstod i februari, då ett heterosexuellt par hittades i Italien. Jag skrev sedan om sexualitet och funktionshinder i inlägget CP-sex, som fortfarande genererar träffar eftersom många googlar på just
CP-sex och då landar där. Jag roades dessutom av att artister väljer så märkliga låtar till galor samt av alarmismen.

Fler slog alarm i mars. Själv fortsatte jag att svinga släggan mot Byggnads, skoja om nya vägmärken och ondgöra mig över extremister som hotar demokratin. Dessutom beundrade jag påvens skor och påpekade att Mona Sahlin blev den sextonde kvinnliga partiledaren - i många sammanhang lät det som om hon vore den första. Och jag blev kär i både Fredrick Federley och Magdalena Ribbing.

I april tog blodet slut, så klart. Staffan Swärd jämförde kvinnor med grisbönder och jag gick loss på Byggnads igen.

Maj och dags att deklarera! För alla som undrat förklarade Joe Labero varför han inte slagit i Las Vegas. Jag fyllde 30 år och blodet tog slut igen. Knarkdinosaurierna fortsatte att trampa ihjäl fler offer och LO kramades med rasister.

I juni tog jag farväl av Six Feet Under, hatade spelmonopolet (det gör jag ofta, ja alltid), formulerade en nollvision för nollvisioner, funderade på att sluta vara handikappad och föredrog fotboll framför finkultur.

Semester innebar i vanlig ordning att jag inte skrev mycket alls under juli. Det lilla jag bemödade mig med handlade om Queerlitteraturdagen och det vidriga i att DN tystar horor.

Farten var inte mycket högre i augusti, men jag bjöd i alla fall på en bubblande klassanalys. På YouTube hittade jag det roligaste klippet på länge och jag utsåg årets byråkrat innan jag tog ställning för fångars rätt till porr.

I september anklagades en minister för förargelseväckande fordonsinnehav. Isabellas blogg tystades i vad som var en av många instanser av årets viktigaste debatter, de om yttrandefrihet och prostitution. Samtidigt skulle vi rädda munkar med röda tröjor...

När det blev oktober slogs jag av att det finns en nollvision jag tycker om. Debatten om sprutbyte tog en nygammal vändning och bluffen synades snabbt. Därefter skrev jag och min dåvarande flickvän, nu nybliven fästmö, ett inlägg om Facebook för nazister. På kort tid fick inlägget drygt 20 länkar, 30 kommentarer och bortåt 40.000 läsare! Varken jag eller min blogg har någonsin varit med om ett liknande gensvar. Jag följde upp med mer humor i form av en berättelse om min karriär som friidrottare och genom att finkalibrera våldtäkter. Månaden avslutades med ännu ett försvar av yttrandefriheten.

November började likadant; mer yttrandefrihet. Vi fick ett nytt brott i Icke acceptabel dygnsrytm, jag skrev ett remissvar på utredningen om samkönade äktenskap och jag tog ännu en strid om sexköpslagen. Därefter började jag byta jobb, något som jag utnyttjade genom att åka till Florida för semester där, så det blev inte mycket mer skrivet år 2007.

Under 2007 hade
Dyslesbisk ungefär 225.000 unika besök, vilket är nästan 100.000 fler än året innan. Ett stort tack till de som läst och kommenterat, samt till de som nominerat mig till och röstat på mig i tävlingen Årets politiska blogg 2007, och ett gott nytt år till alla i hela den vida och lyckligtvis allt mer globaliserade världen!

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

2 kommentarer:

Tomas S sa...

Borde du inte tagga den med 2007 snarare än 2006? :)

Gott nytt år!

Freddi W sa...

Bra poäng. Gott nytt år!