Feed me

Bloggens flöde fungerar under vissa förutsättningar inte särskilt bra, så jag gör en liten förändring och hoppas att det löser problemet. Hör av er om ni får problem.

Pride: Mina rekommendationer

Vardag
Homosexuell och muslim, hur funkar det?
Pride på stan, klockan 13-14 den 1 augusti.
Ny diskrimineringslag äntligen i hamn?
Pride på stan, klockan 13-14 den 2 augusti.
Surrogatmödraskap, ytterligare ett steg i rätt riktning?
Pride på stan, klockan 13-14 den 3 augusti.

Fest
Sthlm is burning (31/7), Defekt Idyll (4/7), Fête/Subjekt/Defekt (5/7).

Fanboy Funfact
På torsdag hörs jag i nyhetspanelen i Rond i P3 och jag gör eventuellt ett inhopp i ett inslag om ett särdeles aktuellt ämne. På fredag är jag moderator i diskussionen om surrogatföräldraskap (se ovan) och på lördag är jag vacker queerliberal i paraden. All annan tid tillbringar jag med de människor jag älskar att ha omkring mig, utom när jag tittar på baseboll, vill säga, ty det får jag vackert göra mol allena.

Intressant?
Andra bloggar om: Bloggar, Diskriminering, Fest, HBT, Islam, Paraden, Pride, Queer, Radio, Rond, Sex, Stockholm Pride, Surrogatföräldraskap

btw

Jag landade på Arlanda klockan 18:20, tog Arlanda Express till Vasaplan, taxi till Gärdet, slängde av mig väskorna och bytte tröja, borstade tänderna, tog en ny taxi till Gamla Stan och var redo att bjudas på middag strax efter klockan 20:00. Det tog alls inte länge att komma in i storstadstempot, på gott och ont, men storstaden ger också så mycket tillbaka. Oj, vad den ger!

Grattis på skattefridagen, medborgare!

En normalinkomsttagare betalar 57 procent av sin lönekostnad i skatt. Översatt i kalendertid innebär det att årets 209 första dagar går åt till skatt, vilket innebär att vi i dag kan fira skattefridag och börja behålla de pengar vi tjänar under resten av året.

Grattis, alla medborgare! Njut av friheten, uppmärksamma gärna att skattefridagen i år infaller tio dagar tidigare än förra året och stärk er själva för att från och med den 1 januari 2008 ge staten drygt 200 arbetsdagar till.

Intressant?
Andra bloggar om: Skattefridagen, Skatter, Skattetryck

Tyst, hora! sa DN

För några dagar sedan skrev jag om åsiktskombinationer jag finner märkliga, egentligen ohållbara. Till exempel att debattera prostitution utan att vilja lyssna på vad en sexarbetare har att säga eller att värna mänskliga rättigheter men ta så lätt på yttrandefriheten att den bara tillerkänns den man själv finner god. Märkligast av alla visar sig nu påstått liberala Dagens Nyheter vara.

DN säger sig verka i en humanistisk upplysningstradition, arbeta för bland annat tolerans, demokrati och mänskliga rättigheter. Tidningens självpåtagna viktigaste uppdrag är att försvara människovärdet. Det är vad DN:s ledarredaktion har att säga om DN. I praktiken förhåller det sig nämligen annorlunda.

På DN har man nämligen valt att tysta Isabella Lund genom att ta bort de automatiserade backlänkarna till hennes blogg. Inte med hänvisning till vad hon tycker, ty vi är många som tycker som hon men som ändå inte svartlistats, utan med hänvisning till vad hon gör: Isabella Lund är sexarbetare och sexarbetare talar man om, men aldrig med.

Sexarbetare ska tystas och förvägras en plats i debatten. Sexarbetare vet inte sitt eget bästa, heter det, de saknar agens och ska därför inte tillåtas meddela sina åsikter. Sexarbetare är horor och horor göre sig icke besvär när diskussionen om dem förs från ovan, från de politiskt korrekta höga hästarnas stela ryggar.

En skrämmande inställning till såväl sexarbetare som yttrandefrihet.

Andra som protesterar:

DN censurerar och tystar sexarbetare - Deep edition
En riktigt otäck tidning - Blogge Bloggelito
Bojkotta DN - vägra twingla - Louise P

Intressant?
Andra bloggar om: Dagens Nyheter, Isabella Lund, Prostitution

Han gör queer för queert för queers

Vad hände egentligen i Göteborg? Frågan har med rätta ställts om de ökända kravallerna, men det kan med fördel även ställas om ett betydligt mindre debacle: Queerlitteraturdagen den 1 juli. Linn Hansén och Ahena Farrokhzad bjöd in Bo Cavefors, men Cavefors dök inte upp.

Författaren Bo Cavefors är en förgrundsfigur inom svensk hbt-litteratur. Sedan 1959 har han fungerat som utgivare och hans egna verk präglas av människans och hans egen (homo-)sexualitet. Cavefors är känd som radikal, hans grepp är ofta vågade och hans texter riktar sig inte till läsare med starkt konservativ sexualmoral och svagt hjärta. Allt detta kände Hansén och Farrokhzad till när de bjöd in Cavefors för att "hålla i ett föredrag om bögar, radikalism och s/m i litteraturen, med ett historiskt perspektiv, någon slags egen personlig genomgång".

Utan att vara ombedd att göra så, skickar Cavefors in sitt manus några dagar innan Queerlitteraturdagen. Det faller dock alls inte Hansén och Farrokhzad i smaken:

"[Vi tycker] att det finns politiska problem med manuset i fråga. I vissa passager där det börjar handla om unga pojkars sexuella relationer till äldre män vet vi inte riktigt vad du är ute efter, eller hur detta kommer att mottas. Det finns också vissa feministiska och koloniala problem med att skildra kvinnors och svarta tjänares underordning i ett bögsammanhang."

Cavefors svarar förvånat att hans position är känd sedan tidigare och att han avsåg att framställa queer, inte att prata om det. Han meddelar därför att han inte ämnar närvara och istället engageras konstnären Emmanuel Nyberg att göra en framställan kring Cavfors uteblivande. Cavefors kommenterar:

"Queer är action. Tyvärr har en del radikalfeminister lagt beslag på begreppet queer och använder det i icke-subversivt syfte i kampen för det patriarkala matriarkat man strävar efter som arvtagare till det patriarkala samhället. I sak är detta ingenting annat än ett bevarande av det heteronormativa samhällets lagar, förordningar, sexualitet och rigida moralbegrepp. Det roar inte mig."

Vad hände egentligen i Göteborg? Det är svårt för mig att besvara, men av det lilla jag kunnat snappa upp är jag övertygad om att en potentiellt högintressant debatt flög förbi, till största delen under radarn. Vad är queer och när blir det farligt för vem och varför då? Vilka är det egentligen som är normativa, hur står det egentligen till med moralbegreppen och vem är det som när konservatismen? Vad hände egentligen i Göteborg?

Intressant?
Tipstack: Klara Gratte.
Källor: Bo Cavefors blogg (1,2), Emmanuel Nybergs blogg (1) samt Tidningen Kulturen nummer 16.
Andra bloggar om: Ahena Farrokhzad, Bo Cafors, Emmanuel Nyberg, HBT, Linn Hansén, Litteratur, Queer, Queerlitteraturdagen

Säg är det inte märkligt att folk som ...

... i vanliga fall är högst förtjusta i att system ska bära sina egna kostnader, skriker i höga sky när någon föreslår att trafikförsäkringen borde finansiera sig självt snarare än att även vi som inte orsakar skador medelst bil måste vara med och betala?

... beskriver sig som "engagerade i prostituerade kvinnors situation" aldrig bemödar sig om att debattera frågor om sexarbete med sexarbetare, sällan vill lyssna till vad en prostituerad har att säga, men nästan alltid är redo att försvara en lagstiftning vars främsta konsekvens är en försämring av de prosituerade kvinnornas situation?

... hyllar den allmäna välfärden och gärna skulle förbjuda privata lösningar, ändå är positivt inställda till de privata försäkringar som genom arbetsgivarnas och fackföreningarnas försorg skyddar de anställda vid arbetsskador, dödsfall, sjukdom, arbetslöshet och ålderdom?

... älskar den offentliga sektorn tenderar att ifrågasätta, misstänkliggöra och motarbeta det privata företagande vars resurser den offentliga sektorn inte skulle kunna existera förutan?

... värnar mänskliga rättigheter tar så lätt på yttrandefrihet att de bara anser att den är till för "de goda" - och själva förbehåller sig rätten att definiera vilka "de goda" är.

Intressant?
Andra bloggar om: Företagande, Hyckleri, Mänskliga rättigheter, Privatiseringar, Prostitution, Trafikförsäkring, Välfärd, Yttrandefrihet

btw

Det är allt lite läskigt att den nya elmätaren (?) i mina föräldrars hus är märkt med Powered by Echelon.

Amnesty: Otillbörligt användande av yttrandefrihet

Amnesty International driver en kampanj, Irrepressible.info, i syfte att underminera censur, övervakning och inskränkningar i yttrandefriheten. Beundransvärt och dessutom finurligt konstruerat som en liten modul som de som stödjer kampanjen kan klistra in på sin blogg eller hemsida för att visa information som censurerats i länder över hela jorden.

Till kampanjen hör även ett upprop.

"I believe the Internet should be a force for political freedom, not repression. People have the right to seek and receive information and to express their peaceful beliefs online without fear or interference.

I call on governments to stop the unwarranted restriction of freedom of expression on the Internet – and on companies to stop helping them do it."

Döm därför om den förvåning de ansvariga för den av censur och nedstängning hotade sidan Pedofil.se måste ha känt när svenska Amnesty utan stöd i lagen kräver att Pedofil.se ska ta bort kampanjen från sin sida. Detta med hänvisning till att kampanjen plötsligt innebär "otillbörlig användning av Amnestylänk" när Pedofil.se deltar i den.

När Amnesty försöker censurera och begränsa yttrandefriheten för en grupp som hotas av censur och begränsad yttrandefrihet genom att censurera en instans av en kampanj om censur och begränsad yttrandefrihet trots att de själva ligger bakom den, är det mer befogat än någonsin att ställa sig den klassiska frågan: Hur tänkte ni nu?

Intressant?
Läs mer: Blogge, ProjO, Svensk Sexualpolitik Idag.
Andra bloggar om: Amnesty, Amnesty International, Censur, Förtryck, Hyckleri, Pedofil.se, Repression, Yttrandefrihet

Att spela lagom är att spela hela tiden?

Almedalsbloggens Victor Bernhardtz stryker Svenska Spels glassiga VD Jesper Kärrbrink medhårs (när blev du så snäll, Vic?) i en liten intervju om bland annat kampanjen Spela lagom och verktyget Spelkoll, en funktion som om spelaren själv vill det kan varna för beteenden som liknar beroende. Svenska Spel, som har rykte om sig att erbjuda de sämsta villkoren och som dessutom inte bryr sig särskilt mycket om de spelberoende, försöker på så sätt rädda det egna ansiktet och i förlängningen hela det statssocialistiska spelmonopolet.

Tanken är alltså att spelarna ska Spela lagom, något som ligger helt i linje med det svenska spelmonopolets officiella huvudsyfte: att genom att begränsa spelandet minska spelandets negativa effekt på en tänkt folkhälsa. Det skulle kunna rimma med Spela lagom om det inte vore för att Spela lagom framför allt är en liten logotyp inklistrad i ett hörn någonstans i den marknadsföring som Svenska Spel spenderar upp mot 2.000.000 kronor per dag på. Det skulle kunna rimma med Spelkoll om det inte vore för att spelberoendet på den svenska monopolmarknaden är 50 % högre än på den konkurransutsatta marknaden i Storbritannien. Det rimmar mest bara illa, som det mesta som rör vårt kanske allra mest förljugna monopol.

Min lillebror är, till mitt förtret, kund hos Svenska Spel. Med anledning av detta fick han nyligen ett brev från Svenska Spel, som påminner honom att han brukar spela hos dem, men att han på senaste tiden inte förlängt sina stående spel och inte lämnat in några nya. Vill han göra det, berättar Svenska Spel, är det enkelt ordnat och vill han i framtiden ha liknande påminnelser på e-post är det en lika smal sak att arrangera. Något om att reducera spelandet, att Spela lagom eller att ha lite Spelkoll står inte att läsa. På vilket sätt tänker sig Svenska Spel (och Svenska Staten) att det minimerar spelandet och dess effekt på den så kallade folkhälsan?

Jag gillar spel nästan lika mycket som jag ogillar monopol. Dessutom är jag alls inte road av att någon annan ska säga åt mig vad som är lagom för mig. Svenska Spel borde därför skällas ut, säljas ut (varför inte till idrottsrörelsen?) och utsättas för konkurrens från bland andra de redan existerande privata aktörer som det troligen olagliga monopolet stänger ute från en marknad de både har rätt till och skulle kunna göra nytta på.

Intressant?
Andra bloggar om: Politik, Spelmonopolet, Svenska spel

Stoppa pressarna: Norrman skadad

San Fermin-festivalen pågår för fullt i Pamplona och höjdpunkten är den så kallade tjurrusningen under vilken mentalt utmanade spanjorer och likaledes begåvningssvaga turister flyr undan stressade tjurar på väg från hagen till tjurfäktningsarenan. En särdeles illa skriven artikel på Wikipedia förklarar att "motivet till detta torde främst vara ett behov av att manifestera personligt mod"; enligt inte-så-läsvärda kvällstidningen Aftonbladet är evenemanget "gratis och öppet för alla", något som kan förklara varför drygt 50 personer skadas varje år och 15 dött sedan 1910. (Öppet för alla? Betänk vad en permobilist kan göra i skogen och sätt honom sedan på gatorna i Pamplona. Eller fundera fritt kring hur Pride-paraden skulle te sig med galna tjurar i bakhasorna.)

Hursomhelst. Det må vara ett märkligt evenemang, men än märkligare är att en av de nyheter som framför andra lyfts fram ur sammanhanget är att en norrman skadats. Varken djurplågeriet eller vansinnet, men väl att en norrman skadats.

Vi struntar i de portugiser som gått åt, de fransoser som invalidiserats och de greker som betalat med sin hälsa. Vi ger blanka fan i de tyskar som trampats sönder och samman, de italienare som stått på näsan och de engelsmän som brutit ölhävararmen. Vi bryr oss alls inte om de marockaner som spetsats, de turkar som stångats och de amerikaner som åkt hiss på hornen.

Men nu får det faktiskt vara nog, för nu har en norrman skadats.

Jag förstår inte, men så är jag inte heller journalist. Det är väl den där närhetsprincipen de brukar tala om; norrmän är ju så lika oss svenskar, de bor ju nästan här där vi bor, de är ju nästan som oss. Bara en liten aning dummare, kan vi tänka oss, om än inte tillräckligt dumma för att arbeta på en svensk kvällstidning.

Intressant?
Andra bloggar om: Journalistik, Pamplona, San Fermin, Tjurrusning

btw

Jag har högre IQ än 98 procent av befolkningen och därmed smartare än både Alex Schulman (troligt) och Emma Gray Munthe (mindre troligt). Om Illustrerad vetenskap är att lita på, vill säga, men så är jag också en sådan där som är en hejare på progressiva matriser, en sådan där som Micke Kazarnowicz låtsas skämmas för när han egentligen bara vill ligga.

Svar på tal: Martin Andreasson (fp) om grundtrygghet och socialförsäkringar

Martin Andreasson (fp) skrev en lite längre och mer ambitiös kommentar till min post Folkpartiets myrsteg och centerns jättekliv. Eftersom jag precis som Andreasson tycker att "det är kul när idédebatten börjar vridas i liberal riktning" lyfter jag upp hans kommentar som en eget inlägg att läsa och reagera på.

"
Det är kul när idédebatten börjar vridas i liberal riktning så att huvudfrågan blir hur man kan öka individernas frihet, inte statens makt. Däremot är tyvärr själva förslaget från Andersson och Andersson varken särskilt nytt (ända sedan bondeförbundets tid har misstron mot inkomstskyddade socialförsäkringar varit utbredd inom detta parti) eller särskilt bra.

Det kan låta bestickande att 80 procent av pengarna inom socialförsäkringssystemet återförs till individen själv. (Nu vet jag i och för sig inte hur man har kommit fram till just 80 procent, det framgår inte i DN Debatt-artikeln.) Men den höga siffran är inte ett bevis på att individers inkomstskydd lika gärna skulle kunna lösas med privata försäkringar.

Den tjusiga poängen med socialförsäkringar – och det som skiljer dem från försäkringar på den öppna marknaden – är ju att de försäkrar både mot känd och mot okänd risk. Oavsett om man har en risig sjukdomshistoria eller har varit kärnfrisk livet igenom, så betalar man samma procentandel på den samlade lönesumman och får skydd enligt samma principer. Det är detta som man aldrig kan uppnå med vare sig privata försäkringslösningar (där premierna kommer att variera efter individens risknivå) eller med så kallade individuella välfärdskonton (där pengarna förr eller senare kommer att ta slut för vissa individer medan andras konton kommer att vara överfinansierade – och då är det ju ärligare att, som Andersson & Andersson antyder i en passus i sin artikel, helt avskaffa också de obligatoriska inbetalningarna till dessa individuella konton).

Jag menar alltså att ingen, och inte heller Andersson & Andersson, har kunnat beskriva ett system som fungerar bättre än obligatoriska socialförsäkringar när det gäller att kunna garantera inkomstskydd också för personer med hög risknivå. Privata försäkringar och privat sparande behöver uppmuntras för många andra syften, men klarar inte just detta.

Sedan är det förstås en politisk värdering om man anser att garanterat inkomstsskydd också för personer med hög risknivå är önskvärt. För min egen del är svaret på den frågan klockrent ja.

Problemet med dagens socialförsäkringar, med undantag för pensionssystemet, är i stället att de inte fungerar som riktiga socialförsäkringar eftersom a) pengarna flyter raka vägen in i statsbudgeten i stället för att ligga i separata system, och därför är misstänkt lika skattefinansierade bidragssystem, och b) staten tar ut socialförsäkringsavgifter också på inkomster som ligger ovanför inkomsttaket för respektive försäkring, det vill säga avgifter som aldrig kommer att motsvaras av någon förmån i andra änden.

Det sista problemet är det allra värsta eftersom det gör att folk med hyfsade inkomster i praktiken tvingas betala två gånger för den händelse att de vill få inkomstskydd (ena gången till staten, andra gången via avtalsförhandlingar eller privata försäkringar). Att lyfta bort avgifterna ovanför förmånstaket, vilket är folkpartiets grundinställning, skulle vara ett rejält steg i riktning mot ett system med stabila trygghetssystem som täcker in det allra viktigaste och där det sedan står individerna fritt att garnera med privata försäkringar om man vill öka sin personliga trygghet ytterligare.
"

Tack till Martin Andreasson som givit mig sitt godkännande att publicera hans kommentar som ett slags gästinlägg i min blogg.

Intressant?
Andra bloggar om: A-kassa, Centerpartiet, Folkpartiet, Frihet, Grundtrygghet, Politik, Sjukförsäkring, Socialdemokraterna, Välfärd

Re: Osäkra revolvern!

Johan Ingerö om Live Earth:

"Att använda dessa extrema lyxlirare som ambassadörer för måttfullhet och miljöhänsyn är som att använda ett gäng militanta veganer på en stödgala för McDonalds. Istället kunde väl arrangörerna ha anlitat några gubbar från Al-Qaida. De bor ju i grottor och bär klänningar av naturmaterial, helt i enlighet med konserternas budskap."

Andra bloggar om: Al Gore, Andres Lokko, Global uppvärmning, Live Earth, Miljö, Musik, Politik

Osäkra revolvern!

Andres Lokko skjuter prick på Al Gore och träffar gång på gång tills det lilla lustmordet är komplett:

"Live Earth direktsänds i alla tv-kanaler över hela världen och kommer inte att kunna undgås av en enda nu levande människa. I den broschyr som skickats till samtliga hushåll framgår det klart och tydligt att för varje tv som stängs av medan Live Earth pågår kommer FN personligen att skjuta en delfin i huvudet."

Jag stänger av min tv. Dolphins are gay sharks.

Andra bloggar om: Al Gore, Andres Lokko, Global uppvärmning, Live Earth, Miljö, Musik, Politik

btw

I dag är det den 4 juli och USA firar Independence Day.

Grattis Amerika!

We come in peace

Över en frukost pratade jag och en vän om förakt. Eftersom frukosten var dyr och intogs vid Stureplan började vi där vi satt; det finns i många läger ett väldigt förakt mot pengar och mot hela stadsdelen Östermalm (lättvindigt, ytligt, självupptaget - "det vet ju alla"). Vidare föraktas allt i från kristna och moderater till kåta tjejer som tar för sig och ligger runt. Tråkigt, tyckte vi där vid frukotstbordet.

Som liberal av något slag är det tämligen tröttsamt att ständigt misstänkliggöras och anklagas för att bara tänka på sig själv och sin egen vinning, för att naivt tro att alla har det precis som man själv har det, samt för att helt sakna omtanke om de som inte är lika lyckligt lottade som en själv. Inte sällan med ett tillägg om att man varken bryr sig om rättvisa eller människovärde samt med en fotnot om att ens åsikter antingen beror på illvilja eller dumhet.

Från den positionen torde det vara svårt att någonsin se något gott i någonting någon liberal säger, men varför inte ens försöka, kanske ge sig på en övning?

Tänk om en liberal är liberal för att hon läst, skådat, tänkt och känt och kommit fram till att det här är vad hon tror är det bästa för samhället i stort, generellt för de allra flesta och särskilt för de som har mest behov av stöd, att det är det som är rättvisa? Tänk om Andersson & Andersson presenterade sina idéer om avskaffad a-kassa utifrån en (ja, jag vågar ta ordet i min mun) solidaritet med de lägst eller inte alls betalade, att de hoppas att just dessa ska ha mycket att vinna på ett nytt system med grundtrygghet? Tänk om Svenskt Näringsliv slåss för företagande inte för egen vinning, utan för att de tror på företagandets förmåga att bringa välstånd till alla från ägare via verkställande direktör och den anställde på golvet till han som för tillfället inte har något arbete, att de tror på att skapa resurser att fördela och förbruka?

Eller fortsätt att tro att högern är ond och att alla dess ingående delar är inkarnationer av satan om det nu känns konstruktivt och främjande. Jag tror på var och ens rätt att förverkliga sig själv på det sätt en själv bäst finner lämpat.

EDIT: Jag skrev ovanstående innan jag läste den här texten om vänskap över blockgränserna och mitt inlägg ska alltså inte ses som ett svar till Syrran, även om de båda posterna onekligen lämpar sig för korsläsning.

Intressant?
Andra bloggar om: Förakt, Ideologi, Liberalism, Politik, Rättvisa

Folkpartiets myrsteg och centerns jättekliv

När jag i natt firade att folkpartiet kläckt en god idé i syfte att göra samhället något lite friare, kunde jag inte ana vad som väntade på frukostbordet på Anglais. Stureplanscenterns Gustav Andersson och nya ungdomsförbundsbossen Magnus Andersson skriver nämligen på DN Debatt och de gör det under en rubrik som säkert fick en och annan sur socialdemokrat att sätta morgonkaffet i vrångstrupen:
"Avskaffa a-kassan och sjukförsäkringen".

Grundtrygghet istället för ersättning av inkomstbortfall har flera uppenbara fördelar. De 80 % av transfereringssystemet som går tillbaka till samma skattebetalare som betalat in pengarna avskaffas och ger de allra flesta friheten att själv reglera sin ekonomi i såväl goda tider som sämre. Skatten kan sänkas och plattas ut, förhoppningsvis tillräckligt mycket för att de lägst betalda inte ska behöva betala inkomstskatt och tillräckligt mycket för att den stora massan ska kunna skapa en privat buffert de kan använda vid oförutsedda utgifter och inkomstbortfall.

Miljöpartisten gillar't och liberalen gillar't. Om det jag skrev om i natt var folkpartiets myrsteg är det här centerns jättekliv och då är det kanske lätt att gissa var motståndet står att finna? Självklart här, i folkpartiet som kallar förslaget "politiskt omöjligt" och "väldigt olyckligt", samt i socialdemokraterna där det heter att idén är "omodern och okunnig".

Förhoppningsvis är unga herrarna Andersson kloka nog att inse att man sällan har så rätt som när socialdemokraterna och folkpartiet kan enas om att man har fel.

Intressant?
Andra bloggar om: A-kassa, Centerpartiet, Folkpartiet, Frihet, Grundtrygghet, Politik, Sjukförsäkring, Socialdemokraterna, Välfärd

Vård av sjuk främling friskt förslag

Folkpartiet funderar på det här med tillfällig föräldrapenning, populärt kallat vab för vård av sjukt barn, och kommer fram till något alldeles utmärkt. Den tillfälliga föräldrapenning som tidigare var föräldrarnas privilegium och som på senare tid har varit en möjlighet för den som avstår sitt vanliga jobb, ska i framtiden kunna kvitteras ut av studenter, pensionärer och professionella vabbare.

Staten backar ytterligare något litet steg ut ur barnkammaren. Makten överlåter ytterligare en liten bit till medborgaren att styra över. Ersättningssystemen justeras en smula för att underlätta mer än de hindrar. Det som tidigare var ett inkomst- och produktionsbortfall transformeras en grad mot en potentiell hushållstjänst. Bilden av kärnfamiljen som ett barns enda hemvist och nätverk träffas av ytterligare en liten kula redo att skjuta normen i sank.

Det handlar alltjämt om små justeringar i befintliga system snarare än ett systemskifte värt att beskriva som en frihetsrevolution. Likväl är det små, små steg i rätt rikting och det är inte varje dag folkpartiet skickar upp en testballong som inte exploderar av sin egen dumhet och regleringsiver. Välkommen, goda idé!

Intressant? Även på Bloggregeringen.
Andra bloggar om: Folkpartiet, Politik, VAB, Vård av sjukt barn

Lite Internet 2.0

Sommar och tid att fixa med sådant som legat en bit lite längre ner på att göra-listan; jag har registrerat mig på Facebook och gett mig på att aktivera Feedburner.

Hojta om du vill bli min vän eller om flödet skulle krångla.

Andra bloggar om: Facebook, Feedburner, Internet 2.0

Sommarlov

(Klicka för större.)

Seriestrippen ovan (tipstack till Lennart!) har ingenting att göra med vad jag egentligen ville berätta, nämligen att jag från och med i fredags kväll har en lång och välförtjänt semester att njuta. Det innebär i vanlig ordning att tempot på bloggen sjunker tills mitt skrivande består av några korta vykort från Norrland och en och annan frustrerad kommentar över tillståndet i nationen. Åter på toppen lagom till Pride och första veckan i augusti.

Jag har redan hunnit börja njuta sommaren när jag den senaste tiden hängivit mig åt god mat, champagne och samvaro med de bästa människor som tänkas kan. Ett hjärtligt tack till alla er som gör mitt liv så rikt och ett nästan lika stort tack till alla er som gjort min blogg så pass stor och känd att den fungerat som en plattform för intressanta inhopp i andra sammanhang. Ha en underbar sommar!

Andra bloggar om: Liberalism, Sommar, Transformers