Veckans podcast (v 26, 2006)

Äntligen en podcast att titta på när jag saknar Helena!

Hope is Emo handlar om Hope, som är emo.

Hey, this is Hope and, like, I'm kind of hurting a lot right now.

I pay attention to a lot of things that I think a lot of people miss. I saw this ereaser fall off this chalkboard [...] and I just started crying and I couldn't stop. I was just thinking of all those words that that chalk represented and now, like, those words are just dead, you know, they're just dust! And what if that was like a poem or something?

Hope is Emo görs av folket bakom Ask a Ninja och Crista Flanagan. Än så länge finns det två avsnitt och de kan läggas till i iTunes eller avnjutas på YouTube.

Andra bloggar om: Emo, Humor, Podcast

Solidaritet med världens folk

I väntan på att jag ska få hem nya Den polske rörmokaren och andra berättelser från Sverige av Maciej Zaremba har jag funderat på den galne miljöpartisten Bernt Eklund och vad det ska bli av honom. Lokala företrädare har antytt att de kan behålla honom som förstanamn på kommunlistan, men regionala företrädare rekommenderar att han stryks och då lär väl hans namn försvinna även från den här sidan. Speciellt med tanke på hur Eklund tolkat orden i centrum: "Solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet" blev i Eklunds personliga annons "Ja till vargjakt" och "Solidaritet med världens folk" blev "Nej till invandring".

Skulle Eklund behöva ny hemvist kan jag varmt rekommendera Byggnads. De gör nämligen en liknande tolkning av begreppet "Solidaritet med världens folk".

Det talades om solidaritet när Byggnads mobiliserade sju fackförbund på 40.000 arbetsplatser för att värna anständiga villkor för ett trettiotal ryssar och letter vid det nu berömda bygget i Vaxholm, men det tog sig märkliga uttryck.

Ombudsman Bromander har gjort det till sitt jobb att kräva att arbetare med utomnordiskt utseende visar pass. Han kallar det att han håller rent: "Vi tar ett par bilar alltså och lastar dem fulla och kör till polisstationen." (Faktum, SVT2, 3/3 2005.) Förbundspressekreterare Swärd känner inte solidaritet med folk "som har konstiga namn och åker hem på helgerna". (Arbetaren nr 6 2004.) Ombudsman Johansson samlade arbetare och heltidsanställda funktionärer i Vaxholm för att skandera "Go home" till östeuropeiska arbetare. Utredare Göransson kallade den skanderande pöbeln för hjältar och han liknade letter vid sopor. (Gomorron Sverige 5/7 2005.)

Byggnads samlade den svenska arbetarrörelsen för att skrika det till östeuropeiska arbetare: Go home! För mindre än två år sedan: Go home! En solidaritetsåtgärd av de som grundade och finansierar vårt regeringsparti: Go home!

Jag ser fram emot att läsa Zarembas bok och följa med när han gräver upp Norra Bantorget för att leta efter arbetarrörelsens värderingar, ty hur det kan spåra ur så fullständigt kan jag i nuläget bara inte förstå.

Andra bloggar om: Arbetsmarknad, Bernt Eklund, Byggnads, Hagfors, Invandring, LO, Maktmissbruk, Miljöpartiet, Politik, Socialdemokraterna, Val2006, Vargjakt

Re: Diskret avsändare

Mitt tidigare försök att skoja med Posten/Tullverket verkar tyvärr ha misslyckats. Tillbakablick och uppdatering följer.

Jag fick först en avisering i vilken jag ombads inkomma med uppgifter angående paketets innehåll och dess värde. Jag tog då kontakt med en skön typ på Arlanda Postterminal Utrikes Brev och fick en e-postadress att skicka uppgifterna till. Jag skrev ett tillskojat mail till vilket jag bifogade orderbekräftelsen, som tydligt visade både värde och innehåll (utan att skoja till det). Förhoppningsvis, tänkte jag, räcker det för att jag ska få mitt paket samtidigt som jag sprider lite glädje och kanske får mitt mail uppsatt vid någon kaffeautomat på postterminalen.

Inte då. Jag fick fortfarande inget paket och efter 30 dagar kom en ny påminnelse tidigare aviserat tullgods i vilken jag åter anmodas inkomma med handlingar som styrker försändelsens innehåll och värde - detta eftersom de "inte tidigare fått något svar" på sin infordran. De "emotser därför omgående de infordrade handlingarna tillsammans med denna skrivelse, i frankerat brev".

Snigelpost är inte min grej, så i hopp om att kunna tillfredsställa deras informationsbehov ringer jag till den sköna typen igen. Nu är det dock inte den sköna typen som svarar, så jag får istället prata med en riktig dinosaurie vars ålder jag bedömer till någonstan i krokarna av 300 år. Jag berättar att jag skickat in informationen via e-post, men urtidsödlan säger att de inte registrerat några uppgifter.

Då reliken ogärna vill ha mer arbete än nödvändigt gör hen ett undantag och går med på att ta emot uppgifterna muntligt. Jag svarar först på vad innehållet är värt ("etthundrafemton US-dollar och sextiofem precis lika amerikanska cent") och läser sedan upp innehållet, på engelska. Det visar sig vara ett språk som fossilet inte behärskar och jag tvingas därför översätta allting till svenska. Det räcker dock inte för att kvarlevan ska förstå vad det är i paket och jag tvingas, något besvärat, att förklara även användningsområdet. Jag möts av ett lika generat som upprört "jaså!" som snabbt följs av "vi förtullar det här och skickar det till dig idag, hej då".

Först tänkte jag att det var dumhet jag mötte, men jag börjar allt mer misstänka att skämtet vändes tillbaka mot mig, att jag nog tvingades besvara långt fler frågor än vad som egentligen krävdes för att de skulle kunna expediera min försändelse.

Cred till dig, i så fall, din gamla postverkspterodaktyl!

Andra bloggar om: Internet, Sex, Shopping

Mer kreativ (s)tatistik

Som tidigare har kunnat konstateras använder regeringen en rejäl dos kreativ (s)tatistik för att lura i oss att arbetslösheten är 4,2 % när den i själva verket, vilket Sverige också glatt redovisar i alla internationella sammanhang, är 8,6 %. Det är nog den absolut största politiska bluffen i valrörelsen, men det är inte den enda.

Hagwall uppmärksammar hur Annika Billström, finansborgarråd som gjort sig känd för att bryta mot sina vallöften, anser att hon nu har infriat löftet om att påbörja byggandet av 20.000 nya bostäder under mandatperioden. Stockholms stads egen statistik, som publiceras på hemsidan för 20.000 nya bostäder-projektet och som tas fram enligt vedertaget sätt att räkna, visar dock att endast 10.024 nya bostäder påbörjats. Ingen är förvånad.

Andra bloggar om: Annika Billström, Bostadspolitik, Maktmissbruk, Politik, Statistik, Stockholm, Socialdemokraterna, Val2006

The Adventures of Usama

Egenhändigt komponerad uppföljning på den här:



Andra bloggar om: Humor, Politik, Terrorism, TV-spel, USA

Understatement att kalla det understatement

DN:s Nils Hansson kan mycket väl ha presterat dagens, veckans, månadens, kvartalets, årets, decenniets, seklets eller till och med milenniets understatement när han påpekar att det var

Länge sedan Guns n Roses nådde sin kulmen.

Andra bloggar om: DN, Journalism, Musik, Nils Hansson, Guns n Roses

Veckans citat (v 26, 2006)

Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund till DN:

Vi är snart i ett samhälle där hälften är obligatoriskt och resten förbjudet.

Ett utmärkt citat som vore ännu bättre om (kd) hade någon som helst ambition att sluta med sådana gamla dumheter som inskränkningar i aborträtten och äktenskapslagstiftning som bara är tillgänglig för de som praktiserar en viss sexualitet på ett visst sätt. Fram till dess är det svårt att se det på annat sätt än att (kd) bidrar till både obligatorium och förbud.

EDIT: Johanna Nylander resonerar i liknande banor.

EDIT #2: Magnus Andersson exemplifierar med vänsterverklighet: "Det är obligatoriskt att vara med i facket, och om man inte är med i facket så lyder man under kollektivavtalen ändå. Det är förbjudet för företag att ge bättre anställningsvillkor för sina anställda. Det är obligatoriskt att läsa nio år i grundskolan. Det är förbjudet att klara den på åtta."

Andra bloggar om: Citat, Kristdemokraterna, Politik, Val2006

Varför språktest, Leijonborg?

Folkpartiet är ett liberalt parti vars ideologi brukar sammanfattas i ord om respekten för den enskilda människan, som ska ha frihet och stor möjlighet att förverkliga sina drömmar om ett gott liv. Politiken ska riva hinder, avskaffa gränser och skapa förutsättningar, människan ska ta personligt ansvar och bestämma över hur hon vill leva sitt liv. Samhället ska därför vila på andlig frihet, materiell frihet och solidaritet.

Utifrån det har jag förtvivlat svårt att förstå varför språktest, en fråga som skapar så lite nytta och - med rätta! - så mycket dålig opinion, ska dammas av och föras fram som en hjärtefråga. Det är ett populistiskt och unket luktande fiske i grumliga vatten, och för det saknar Leijonborg bergfast förankring i ideologi, parti och allians.

Att göra det till en profilfråga är dumt, så dumt. Inte minst för att det berövar folkpartiet den trovärdighet som behövs när rasismen på andra håll ska bekämpas, till exempel när sverigedemokraterna får stort stöd bland ungdomar eller när fackföreningsrörelsen (särskilt Transport och Bygg) agerar så öppet invandringsfientligt att vi som hellre suddar ut gränser än bygger murar, känner att vi vill be om ursäkt.

Det måste finnas frågor som är viktigare, mindre pinsamma och i bättre kontakt med ideologin, Leijonborg, så varför envisas du med det där obehagliga och märkligt motiverade språktestet?

Andra bloggar om: Folkpartiet, Ideologi, Invandring, Lars Leijonborg, Liberalism, Politik, Rasism, Språktest, Val2006

Problem, perspektiv & proportioner

Östtimor är ett allt som oftast bortglömt land som fått utstå mycket. Den forna kolonialmakten Portugal, det invaderande Indonesien, det slugt oljetörstiga Australien, det invasionsvänliga USA och det i vanlig ordning handlingsförlamade FN som trots mängder av resolutioner inte agerade, alla borde de ha dåligt samvete för Östtimor.

Nobelpristagarna biskop Belo och José Ramos-Horta, frihetskämpen och sedemera presidenten Xanana Gusmão, alla har de burit oro och hopp för det land vars befolkning utsatts för övergrepp så ohyggligt vidriga att det är motbjudande att ens läsa om dem.

Det känns därför som en styggelse att TV4:s Nyheterna rapporterar om premiärminister Mari Alkatiri fall och de nya striderna på Östtimor, för att fortsätta med att i samma tonfall avsluta meningen med en övergång: "... och här hemma blir vädret åter ostadigt".

Andra bloggar om: Indonesien, Journalistik, Media, TV4, Östtimor

Miljöpartiets malthusianer

Bernt Eklund i Hagfors är en miljöpartist som tar populismen till nya nivåer - i en annons med en bild föreställande Eklund som skidåkare säger han bland annat nej till invandring, nej till befolkningsökning och ja till vargjakt.

För miljöpartiets ledning i länet blev det lite väl magstarkt och Eklund ströks från riksdagslistans niondeplats. Miljöpartiets ledning i Hagfors nöjer sig med att se det hela som "en tankevurpa" och låter Eklund stå kvar på kommunlistans förstaplats. Eklund själv avfärdar annonsen som "ett anfall av hastigt övermod".

Globaljuggler noterar att det är intressant att gamla klassiker inom befolkningsekonomi dammas av medan alltid lika läsvärda Sänd mina rötter regn påpekar att det inte är första gången som någon i den gröna rörelsen tänker sig att miljön ska räddas genom att överbefolkningen bekämpas genom att invandringen stoppas.

Vid miljöpartiets kongress var det en ledamot som beskrev Miljöpartiet som en vattenmelon: "Grön utanpå och röd inuti." Henrik Alexandersson konstaterar att den liknelsen kan kompletteras med att det finns en del bruna kärnor i melonen. Nu är det naturligtvis inte så att Eklund är särskilt representativ för sitt part - hans personliga agenda saknar stöd i partiprogram och valmanifest - och det ska därför bli spännande att se om miljöpartisterna spottar ut de bruna kärnorna eller om de gröna i Hagfors behåller Eklund som förstanamn.

Om Eklund kvarstår som miljöpartiets främsta kandidat i Hagfors reser det nämligen frågor som på förhand varit otippade samtalsämnen i höstens valrörelse:

Om vi stoppar invandringen, begränsar barnbidraget och minskar antalet människor i Värmland, är det då verkligen nödvändigt att dessutom skjuta av vargarna? Och omvänt, om vi skjuter av vargarna, behöver vi då minska befolkningen i Värmland eller kan den till och med öka? Om anledningen till att stoppa invandringen är att invandrare förstör miljön mer här än i sina ursprungsländer, borde vi då uppmuntra invandring från USA och andra länder vars befolkning kan antas förstöra miljön mindre här än vad de gör där de nu bor?

Andra bloggar om: Bernt Eklund, Hagfors, Invandring, Malthusianism, Miljöpartiet, Politik, Val2006, Vargjakt

Min midsommar

Drömmar (22:a), film (23:e), firande (24:e) & saknad (25:e).

Andra bloggar om: Midsommar

Twenty-four/seven

Vi har ett 24/7-förhållande; vi ses sju timmar var tjugofjärde dag.

Andra bloggar om: 24/7, BDSM, Humor, Relationer, Sex

Re: Ett nytt monopol

Min utmaning antogs av Johanna, som gjorde det så här kreativt.

Andra bloggar om: Monopol, Samhälle, Stockholm, Sverige

Super Mario Bush

Andra bloggar om: Humor, Irak, Politik, TV-spel, USA

Ett nytt monopol

Jag ser hellre att monopol försvinner än tillkommer, men det här kan jag leva med: Sällskapsspelet Monopol fyller 70 år och högtiden firar tillverkaren Hasbro med en nyutgåva.

Nyheterna är många. Sexton gator (som Ringvägen och Narvavägen) har plockats bort till förmån för nya gator (som Hammarby Sjöstad och Hornstull). Tågstationerna har ersatts av tunnelbanestationerna Slussen, Fridhemsplan, Östermalmstorg och T-centralen. Vattenverket och Elverket har blivit Globen och Kaknästornet. Istället för pengar används bankkort och istället för lyxskatt betalar spelarna fastighetsskatt.

Andra förändringar jag gärna sett i den nya utgåvan av Monopol:

• De gamla spelpjäserna byts ut mot en mobiltelefon, en iPod, en vattenflaska och ett par Stan Smith-sneakers.
• Hus/hotell-konceptet skrotas. När en äger en tomt måste en först bygga röda hyreshus innan en senare kan omvandla dem till blå bostadsrätter.
• Fängelset är ett minne blott. Rutan döps om till Biljettkontroll och kortet "Ni slipper ut ur fängelse" ersätts av ett motsvarande kort: "Ni är medlem i planka.nu"
• Om två eller fler spelare hamnar på samma ruta måste de betala trängselskatt.
• Korten uppdateras med moderna texter:
  • Helt oprovocerat hälsar du när du möter en främling. Han blir så glad att han ger dig 1.000:-.
  • Du äter lunch i Järnvägsparken, sitter på begagnade kanyler och blir beroende av heroin. Köp knark för alla dina pengar och avlid i hepatit efter 20 varv.
  • På väg mot en rulltrappa hamnar du bakom turister som stannat på det översta trappsteget för att läsa skyltar och se vart de är på väg. Stå över tre kast och höj ditt redan höga blodtryck med 30.
  • På tunnelbanan tar du av misstag ögonkontakt med en gravid kvinna och måste därför ge henne din sittplats. När du ställer dig upp råkar du få ögonkontakt med en tiggare. Betala 10:- och stå upp under fem varv.
  • Du blir sugen på en stor latte. Betala 89 kronor.
  • Du klarar hela genvägen mellan Vasagatan och Sergels torg utan att sparka på en enda av de tio hemlösa du kliver över på kyrkogården. Du tilldelas Stadsmissionens diplom för Månadens mest medkännande medmänniska och 500:- att skänka till valfritt natthärbärge.
  • Trots att du mimar med i "Tänk på avståndet mellan vagn och plattform när du stiger av", glömmer du att göra det. Tillbringa resten av spelet på intensivvårdsavdelningen på Södersjukhuset.
  • Du lär dig att spela munspel av en skäggig gubbe i tunnelbanan. Stå över två kast för att träna samtidigt som du inkasserar elakartad munherpes, två kronor, 50 öre och en kapsyl.
  • Ditt fotbollslag vinner och du vill så klart fira. Du slår sönder en busshållplats i väntan på bussen, som du sedan välter när den stannar för folksamlingen i rondellen vid Plattan. När du badat klart i fontänen måste du gå direkt till Biljettkontroll utan att passera Gå.
  • Du går vilse i Hagaparken, hamnar på en föreläsning på Universitet och lär dig att det finns andra människor än du, andra klasser än medelklassen, fler svenska städer än Stockholm och fler länder än Sverige. Du blir så fascinerad att du bryter upp och luffar jorden runt i hopp om att finna dig själv på en strand i Thailand. När du kommer hem brinner du av en längtan efter att få visa alla gycklarkonster du lärt dig i de magiska svamparnas dimmor och du bosätter dig därför på gräset vid Bofills båge där du lever på folköl och kvarlämnad mat. Sälj alla byggnader och tomter till högstbjudande för att finansiera ditt intresse för poi.

Se det som en utmaning att bidra med fler uppdateringar av Monopol.

Andra bloggar om: Monopol, Samhälle, Stockholm, Sverige

Re: Re: Re: Ny tävling: Lön för mödan

Ännu en uppdatering av tävlingen:

Efter ytterligare en justering, i form den särskilda kompensationen som nämndes i tidigare post, ändrades ökningen från 8,2 % till 15,3 %.

Det innebär att ingen hade rätt nu heller, men att favoriten H var den som kom närmast med sin gissning på 14,7 %.

Andra bloggar om: Bloggtävlingar, Bortskämd medelklass, Lön

'Alla ska med' även i finansieringen av (s)

Trots att bara 26 % av LO:s medlemmar är för det ekonomiska stödet till socialdemokraterna strömmar pengarna från facket till partiet. Det kan förklaras med att facket grundade partiet och att beslutet att ge medlemmarnas pengar till partiet fattas av de som ska representera medlemmarna på fackets kongresser. Det kan ifrågasättas utifrån att de som representerar medlemmarna inte är representativa för de flesta av medlemmarna, ty vore så fallet skulle bidragen vara mindre eller inte existera.

Ett än värre övergrepp är de granskningsavgifter som ålägger arbetare anslutna till Byggnads att betala 1,5 % av lönen till facket för löpande granskning av medlemmarnas löner. Byggnads tvingar nämligen även folk som inte är medlemmar i något fack att avstå 1,5 % av sitt eget löneutrymme i granskningsavgift, något som innebär att även de som aktivt valt att inte vara medlem i en fackförening tvingas att betala till Byggnads och indirekt finansiera socialdemokraterna och deras dyra valrörelse. Om detta skriver juristerna Clarence Crafoord och Gunnar Strömmer i en utmärkt debattartikel: De tvingas sponsra facket och Persson.

Artikeln kommenteras kort i Enpartistaten, vars programförklaring är en utmärkt beskrivning av hur granskningsavgifter kan förekomma:

Till slut har partiet (s), den privata föreningen (LO) och den offentliga makten (staten) vuxit ihop. Folket vänjer sig vid dessa förhållanden och reagerar inte längre över missförhållanden och övergrepp. Demokratiska problem och tendenser till korruption ses som naturliga företeelser.

Det är just därför jag tycker att det är viktigt att skilja partiet från den offentliga makten. Demokratier byter regering ibland, till exempel nu till hösten 2006.

Andra bloggar om: Arbetsmarknad, Byggnads, Demokrati, LO, Maktmissbruk, Politik, Socialdemokraterna, Val2006

Mina tidigaste öden och äventyr

Jag har en bok som heter Mina tidigaste öden och äventyr. Dess undertitel berättar att den innehåller minnen i ord och bild från mina första två år här i livet. Alla sidor är upplagda på samma sätt: En förtryckt rubrik, ett inklistrat fotografi, en text mina föräldrar skrivit under fotot, en liten illustration i något hörn.

Här är jag i mammas mage. Ett foto på mamma, höggravid. Några ord om att pappa tog bilden bara dagar innan jag föddes.
Min första dag i livet. Pappa har polisonger och jag är ett litet knyte i hans famn. Mamma skriver om att jag är trött efter alla nya intryck.
Här firar jag min första jul. På bilden badar jag i paket och min kusin Nina är klädd i rött. Det står att jag var rädd för tomten och att faster Adelia (henne kommer jag inte ihåg) gav mig tio kronor.

Så fortsätter det, sida efter sida, rubrik på rubrik: Barnavårdscentralen besökte jag ofta. Barnsjukdomar klarar sig väl ingen ifrån. Jag lärde mig att vända mig på magen ganska snart. Men att kunna sitta var förstås ännu roligare. När jag kunde krypa blev upptäcktsfärderna många.

Sedan kommer den, sidan som inte är som de andra.

Rubrik: Och här kan jag gå alldeles själv. Foto: Inget. Text: Ingen.

Jag lärde mig ju inte att gå, inte under mina första två år här i livet, och sidan gapar därför tom där den sitter inklämd mellan bildkollage och fullklottrade uttrymmen. När jag läser boken och kommer dit, skrattar jag alltid högt. Det är så avvikande, så oväntat och så självklart: Jag lärde mig inte saker i den ordningen som boken förutbestämt, så där och då fanns ingenting att säga. Jag är glad att jag alls inte har ett traumatiskt förhållande till mitt funktionshinder.

Likväl finns det mot slutet av boken en sida som alltid får mig att gråta. Rubriken är Och annat som var värt att komma ihåg och handstilen är min mammas:

Den 28/4 -78 var mamma och jag till barnkliniken i Skellefteå. Jag skulle undersökas för att jag sitter så dåligt. Doktor Heibel från Umeå och Ulla Pålsson-Stråe, Skellefteå, undersökte hela mig. Det gick bra och jag var glad som vanligt.

De sa att jag har en skada som jag fått p.g.a. syrebrist när jag låg i mammas mage. Skadan gör att mina reflexer i benen är för starka så jag behöver träna mer än andra för att lära mig att sitta och gå.

Mamma blev mest ledsen av alla för det här. Känner sig orolig och ledsen. Men mamma tycker att jag är så glad och duktig, så att vi ska nog träna och klara oss bra ändå. Vi ska få hjälp av en sjukgymnast.

Farbror Evert dog den 19/6 -78.

Älskade mamma! Jag önskar att du inte hade behövt känna dig så orolig och ledsen, att du redan då hade fått veta att du hade rätt, att vi skulle klara oss bra ändå. Sjukgymnasten var bra, vi tränade mycket och jag lärde mig att gå.

Du och pappa gav mig precis vad jag behövde utan att någonsin vara beskyddande. Villkorslös kärlek, frihet under ansvar, uppmuntran att själv utforska och utforma min identitet och bli vem och vad jag än vill vara.

För några dagar sedan frågade en kollega försiktigt om jag inte var avundsjuk som liten. Avundsjuk på min yngre bror, elitidrottaren, för att jag inte kunde göra de saker han gjorde. "Running, jumping, climbing trees." Jag var aldrig avundsjuk, inte på honom, inte på någon, ty i den värld jag växte upp i fanns det ingenting jag inte kunde göra - bara olika sätt att göra det på. Jag kunde göra precis vad jag ville, på mitt sätt. Så är det fortfarande.

Mina kolleger funderar ofta på om vi kan göra något, om vi kommer att klara det. Jag tänker uteslutande på hur vi ska göra för att klara det. Att vi klarar det, det är självklart för mig.

Att fabror Evert är död kan jag inte göra någonting åt, men orolig och ledsen för min skull behöver du inte längre vara.

Andra bloggar om: Familj, Funktionshinder, Handikapp, Minnen, Personligt

Baseboll är också gay

Efter Män har trevligt tillsammans och Mer fotbollserotik är det på sin plats att uppmärksamma att även min favoritsport (baseboll!) kan vara ganska så gay.

New York Yankees är ett av de två lag som jag älskar att hata (Oakland Athletics är det andra), men när deras söte shortstop Derek Jeter och otroliga outfieldern Gary Sheffield gör en Dirty Dancing-imitation, ja då smälter mitt hjärta.


Andra bloggar om: Film, Sex, Sport

Får man skämta om handikapp?

Boyahed.com ger äntligen svar på den eviga frågan är det någonsin okej att skämta om handikapp?

(Jag har alltid besvarat den frågan med ett rungande "ja", men min CP-skada gör att folk allt som oftast har svårt att förstå vad jag säger.)

Andra bloggar om: Handikapp, Humor, Handikapphumor

Re: Hedrande metabloggning

SVT:s Nätkollen refererar till min blogg och jag som alldeles nyligen ironiserade över det, måste nu vara tacksam över att SR:s nedläggning av Ekots bloggkrönika räddar mitt liv.

Andra bloggar om: Bloggar, SR, SVT

Representerar rika sossar dig?

Sveriges radio har gett Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten i uppdrag att undersöka valkandidaternas inkomster och resultatet visar att s-kandidaterna toppar löneligan.

Förvånande är det alls inte - s är sedan länge ett parti för välmående - om än det kan överraska att resultaten är så entydiga. De s-märkta kandidaterna har högre inkomster än alla andra partiers kandidater, även moderaternas.

Cirka fyra av tio socialdemokrater tjänar mer än 400.000 kronor om året (drygt 33.000 kr i månaden), en lönenivå som inte ens 10 % av hela befolkningen kan ståta med. Knappt två av tio s-kandidater tjänar mindre än 200.000 kronor om året (drygt 16.500 kr i månaden), så det räcker inte med att (s) är bäst på att representera höginkomsttagare - de är dessutom sämt på att representera låginkomsttagare.

Alla ska med? Ja, i alla fall alla som har en månadslön på mer än 33.000:- och det är ju inte så många.

Nog så problematiskt som det är att ett parti som säger sig vara ett arbetarparti så totalt misslyckas med att spegla dem de säger sig representera, är förklaringen till varför just de socialdemokratiska kandidaterna har så höga inkomster. Tommy Möller, professor i statsvetenskap:

Vi har många så kallade proffspolitiker inom socialdemokratin. Med det menar jag sådana som har politiken som sin försörjning och födkrok i en eller annan mening.

Socialdemokratin har vuxit samman med staten och det som en gång var ett radikalt arbetarparti är nu ett systemupprätthållande maktparti. Jag har tidigare skrivit om att miljöpartiet vill begränsa den tid som en politiker får inneha en position till tre mandatperioder, det vill säga tolv år. Det är alls inte dumt tänkt, men vad gör mp? Miljöpartiet, som sett (s) i makten i just tre mandatperioder, det vill säga tolv år, och väl känner till hur maktkramande (s) är, går ändå till val med målet att rädda (s) kvar i regeringen.

Demokratier byter regering ibland. Hösten 2006, till exempel.

Andra bloggar om: Politik, Socialdemokraterna, Val2006

"De kom, de såg, de sög"

"De kom, de såg, de sög" skriver Aftonbladet om Kents spelning på Hultsfred, deras enda spelning i Sverige i sommar. Själv hoppas jag naturligtvis att det ger ytterligare kraft till min kampanj för att få kungen att byta valspråk.

Det går utför för Kent, som bara blivit sämre sedan släppet av När det blåser på månen i februari 1995. En gång samlade de sina fans i en färg under en flagga och ådrog sig öknamnet Ku Klux Kent. Jocke Bergs texter tar nu emo-pretentiösa krumsprång som "Tänd eld på dina tankar / Med dina svarta tysta tårar".

I slutet av Dom som försvann, två av tre extranummer på Hultsfred, visas den text som barnkören (!) annars sjunger för att publiken ska kunna hänge sig åt karaoke. Ett olyckligt grepp, eftersom det genast uppstår förvirring kring huruvida de närvarande sjunger med eller åt Jocke Berg när de klämmer i med ett repetetivt "Man blir trött på ditt jävla gnäll".

Andra bloggar om: Hultsfred, Kent, Musik

En solig söndag

Var kan en bättre tillbringa en solig söndag än i riksdagens dåligt ventilerade ledamotshus?

Klara tjatade med mig på HBT-utbildning med HBT-liberalerna och det var trevligt, inte minst för att HBT är ett område på vilket folkpartiet kan ståta med både stolt historia och radikal framtid. Bäst var dock att jag lärde känna Klara, Philip och några andra som jag länge velat ligga med samarbeta med i partipolitiska sammanhang.

Egentligen skulle jag skriva en jättelång text om HBT-politik, men jag är varm och trött och vill mycket hellre röka på balkongen (ja, jag vet att rökning bara är ett långsamt sätt att ta livet av sig, men det är i alla fall ett sätt att ta livet av sig).

Istället nöjer jag mig med en länk till underbar läsning i form av Motion 2005/06:L291 Sexuellt likaberättigande av Lars Leijonborg (fp), Bo Könberg (fp), Anna Grönlund Krantz (fp), Marita Aronson (fp), Martin Andreasson (fp), Liselott Hagberg (fp), Tobias Krantz (fp), Ulf Nilsson (fp), Karin Pilsäter (fp), Erik Ullenhag (fp), Yvonne Ångström (fp), Jan Ertsborn (fp), Ana Maria Narti (fp), Lars Tysklind (fp) och Birgitta Ohlsson (fp). Jag har redan läst den tre gånger.

Andra bloggar om: Folkpartiet, HBT, Politik

Mer fotbollserotik

Ögat får onekligen sitt under Fotbolls-VM.

När män har trevligt tillsammans finns det mycket att titta på, men även en ensam spelare kan dribbla med bollarna.


Det finns dessutom tillfälle att njuta med öronen lika mycket som med ögonen. Andwal har sedan tidigare hittat följande fantastiska replik

Olof Mellberg: "Det som händer i omklädningsrummet vill vi behålla för oss själva"

och alldeles nyss hörde jag en sportjournalist säga följande till en annan sportjournalist (detta i SVT:s studio):

Den är inte alls för kort, den är jättefin

Andra bloggar om: Fotbolls-VM, Sex