2006-06-29

Re: Diskret avsändare

Mitt tidigare försök att skoja med Posten/Tullverket verkar tyvärr ha misslyckats. Tillbakablick och uppdatering följer.

Jag fick först en avisering i vilken jag ombads inkomma med uppgifter angående paketets innehåll och dess värde. Jag tog då kontakt med en skön typ på Arlanda Postterminal Utrikes Brev och fick en e-postadress att skicka uppgifterna till. Jag skrev ett tillskojat mail till vilket jag bifogade orderbekräftelsen, som tydligt visade både värde och innehåll (utan att skoja till det). Förhoppningsvis, tänkte jag, räcker det för att jag ska få mitt paket samtidigt som jag sprider lite glädje och kanske får mitt mail uppsatt vid någon kaffeautomat på postterminalen.

Inte då. Jag fick fortfarande inget paket och efter 30 dagar kom en ny påminnelse tidigare aviserat tullgods i vilken jag åter anmodas inkomma med handlingar som styrker försändelsens innehåll och värde - detta eftersom de "inte tidigare fått något svar" på sin infordran. De "emotser därför omgående de infordrade handlingarna tillsammans med denna skrivelse, i frankerat brev".

Snigelpost är inte min grej, så i hopp om att kunna tillfredsställa deras informationsbehov ringer jag till den sköna typen igen. Nu är det dock inte den sköna typen som svarar, så jag får istället prata med en riktig dinosaurie vars ålder jag bedömer till någonstan i krokarna av 300 år. Jag berättar att jag skickat in informationen via e-post, men urtidsödlan säger att de inte registrerat några uppgifter.

Då reliken ogärna vill ha mer arbete än nödvändigt gör hen ett undantag och går med på att ta emot uppgifterna muntligt. Jag svarar först på vad innehållet är värt ("etthundrafemton US-dollar och sextiofem precis lika amerikanska cent") och läser sedan upp innehållet, på engelska. Det visar sig vara ett språk som fossilet inte behärskar och jag tvingas därför översätta allting till svenska. Det räcker dock inte för att kvarlevan ska förstå vad det är i paket och jag tvingas, något besvärat, att förklara även användningsområdet. Jag möts av ett lika generat som upprört "jaså!" som snabbt följs av "vi förtullar det här och skickar det till dig idag, hej då".

Först tänkte jag att det var dumhet jag mötte, men jag börjar allt mer misstänka att skämtet vändes tillbaka mot mig, att jag nog tvingades besvara långt fler frågor än vad som egentligen krävdes för att de skulle kunna expediera min försändelse.

Cred till dig, i så fall, din gamla postverkspterodaktyl!

Andra bloggar om:
, ,

2 kommentarer:

Kato sa...

postverkspterodaktyl! dagens ord!

frida sa...

:D :D :D