Visar inlägg med etikett Stockholm. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Stockholm. Visa alla inlägg

2008-05-29

Århundradets i-landsproblem

Århundradets i-landsproblem måste vara att miljonärsmagasinet Connoisseur inte längre vet vilka de ska skicka tidningen till. Publikationen utkommer fyra gånger per år och läsa får den göra som antingen har en förmögenhet på minst 5.000.000 kronor eller tjänar minst 1.200.000 kronor per år. Det problem som uppstått beror på att förmögenhetsskatten avskaffats, varför det inte längre kommer att finnas någon tillförlitlig statistik över landets rika, berättar E24 och DI.

(Samtidigt, på Vasagatan i Stockholm, har polisen
spärrat av allt som går att spärra av. De har till och med lagt krypskyttar på taken och allt detta för att garantera säkerheten när den fria världens drottning och överbeskyddare, USA:s utrikesminister Condoleezza Rice, besöker huvudstaden. Det skapar också några nya i-landsproblem, som att jag tvingades sätta mig in i hur palestinier känner sig när de har svårt att ta sig till arbetet. En stressad polisman ropade "Rör på benen!" efter mig när han lät mig passera ett avspärrat övergångsställe. Jättekul!)

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om
, , , , , , , , ,

2008-04-18

Reglerad rättvisa orättvis

Utredningen EU, allmännyttan och hyrorna, som beställdes av den socialdemokratiska regeringen och fick tilläggsdirektiv av den borgerliga diton, presenteras idag. Det är därför högst troligt att vi kan se fram emot en lång och bitvis ganska tjatig debatt om marknadshyror kontra bruksvärdessystem. Dessutom kan det tänka sig att en sådan debatt kryddas med direkt felaktiga påståenden och falska grundantaganden, varför jag skulle vilja ta tillfället i akt och reda ut ett och annat redan innan det blåser upp till storm.

1. Vi kan inte låta bli att göra något med hänvisning till att "dagens system fungerar och är bra". Dagens system är nämligen varken fungerande eller bra. På vissa håll står lägenheter tomma, på andra håll råder bostadsbrist, evighetslånga bostadsköer och en omfattande svarthandel. Den konservativa vänstern måste därför komma med någonting nytt om de vill förkasta en kommande proposition i frågan.

2. Den reglerade hyresmarknaden är mer segregerad än den mer fria bostadsrättsmarknaden. Hyresgästföreningen (s) beskriver det som att valet står mellan låga hyror och bostad till alla, eller höga vinster och bostad bara till de som har råd. Ingenting kunde vara mer felaktigt. Den reglerade hyresmarknaden gynnar förmögna med kontakter och detta framför allt på bekostnad av låginkomsttagare och invandrare. Förorten subventionerar innerstaden. Hyresregleringen bör därför avskaffas av rättviseskäl.

3. Hyresgästföreningens egen utredning är inte bara en hårt vinklad partsinlaga, den är dessutom nästan lika irrelevant som den är baserad på felaktiga antaganden. För att komma fram till att hyrorna skulle kunna öka med 150 procent har de nämligen räknat på bostadsrätter i Gamla stan i centrala Stockholm, uppskruvade räntekostnader för desamma, samt antagit att en reform varken skulle påverka utbudet eller efterfrågan.

4. Den maximala föreslagna höjningen är 5 procent per år och det gäller en liten minoritet av alla hyror. I de områden där lägenheter står tomma kan hyrorna sjunka, i attraktiva områden kan de aldrig komma att höjas med mer än dessa 5 procent per år ens om bruksvärdet ökat mer än så. Det innebär alltså ibland ett skydd mot höjningar och ibland en möjlighet till sänkningar. Den liberale torde knappast kalla det för marknadshyror.

5. De kommunala bostadsbolagens styrning av hyresmarknaden är varken förenlig med europeisk rätt, sunt förnuft eller grundläggande nationalekonomi. Hyresgästföreningens särställning som kollektiv förhandlare är även den ett demokratiskt-ekonomiskt missfoster. Att dessa parter skriker som stuckna grisar är på sätt och vis inte alls förvånande, men ändå är det det: En reform värnar hyresrättens existens, ty om vi fortsätter som vi gjort kommer det snart inte att finnas en enda hyresrätt kvar.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om
, , , , , ,

2008-02-12

Se till vänster, där gör staten reklam

Den som åker rulltrappa ner i tunnelbanestationer som Gärdet, Gamla stan eller Hornstull kan titta till vänster och se en lång rad affischer som alla gör reklam för Apotekets vitaminpiller och skönhetsprodukter.

Den som åker rulltrappa upp från samma stationer kan titta till vänster och se en lika lång rad affischer, men på den sidan med reklam för Stockholms stads idrottsförvaltning och dess träningskort.

Ett statligt monopol och en kommunal verksamhet, båda i full färd med att missbruka sin ställning genom att bedriva näringsverksamhet och skapa osund konkurrens.

För några år sedan hade jag raljerat om den socialdemokratiska enpartistaten, dess propagandamaskin och de planekonomiska tendenser som syns överallt. Jag hade spytt galla över de statliga monopolen och spottat saliv på de kommuner som konkurrerar ut lokala entreprenörer och tvingar sina medborgare att finansiera varandras fritidsintressen. Jag hade knutit nävarna och svurit att strida för förändring, för ett nytt styre, för frihet i en ny tid.

Men det är inte några år sedan. Det är innevarande vecka, innevarande år, och styret är redan liberalt, eller åtminstone borgerligt, eller åtminstone inte socialdemokratiskt. Åtminstone inte till namnet.

Det är som en mardröm. En evig mardröm omöjlig att vakna upp ur.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om
, , , , , , ,

2007-10-30

Ta på dig din truckerkeps

Det började, som det så ofta gör i mina trakter, med en rejäl artikel i Östermalmsnytt. En förälder reagerade upprört mot att sonens skola, Östermalmsskolan, infört en klädkod mot låga byxor. Från lokala media tog sig nyheten vidare till gratistidningarna i tunnelbanan och strax därefter var innerstadsbarnens hängande byxskrev en riksnyhet.

I går gjorde rektorn en pudel,
bland annat i SvD. Om det nu var en pudel? En halvpudel? En skenpudel? En avledande pudel? Klart är att Skolverkets jurister anser att elevers klädsel inte är något som skolan kan lägga sig i. Sedan blir det suddigare: "Det finns inget förbud, inga regler och inga repressalier", säger rektorn som skrev att skolan infört en klädesregel mot hängiga byxor. "Det är tyvärr ett missförstånd och fel ordval. Det är när det går för långt som det blir ett problem", fortsätter rektorn, som vad det verkar kommit fram till att varken tillåta eller förbjuda blottade underkläder och skinkor. Men ett problem är det, åtminstone potentiellt.

Någonstans påminner det om när
moderater inte ville se en miljöpartist i keps, Blogge jämförde det med burka och Anders ställde upp som kepspolitiskt ansvarig. En kod som betyder en sak för en grupp kan betyda något helt annat för en annan grupp och uppfattningar kan skilja sig åt mellan länder, över generationsklyftor och från en religion till en annan.

De få klädkoder som vi faktiskt har utanför arbetet kan jag ställa upp på: Var inte naken i affären, ät inte på restaurang i bar överkropp och låt Kalle Anka vara den ende som är klädd upptill och naken nedtill. Vidare har jag ingenting att invända mot de klädkoder som råder på företag - hur fåniga eller till och med kontraproduktiva de ibland kan te sig, är det inte någon utomståendes sak att ha synpunkter på. När det gäller politiker och skolbarn tycker jag dock att de ska ha en självklar rätt att representera och uttrycka sig själva som de bäst finner lämpat, ty som föräldern till en av Östermalmsskolans elever så klokt säger det till SvD: "Har man hängbralla så är man en skön människa och sköna människor ska skolan inte förbjuda."

Intressant?
Andra bloggar om:
, ,

2007-10-10

Hatpropagandan mot knarkarna

Sex med Victor-Victor tipsar mig om att Nils Stenström, mannen vars människofientliga rön jag skrev om tidigare i veckan, har fått mer svar på tal och det på SvD Brännpunkt. Det är Bengt Svensson, fil dr och docent i socialt arbete, Enheten för socialt arbete vid Malmö högskola, som på punkt efter punkt visar varför Stenström inte bara är ute och cyklar på nattgammal is, utan dessutom gör det i illvilligt syfte.

Som jag skrev i förrgår tycker jag att de resultat Stenström publicerar först faller platt som argument mot sprutbyten, för att sedan visa sig vara till sputbytets fördel. Svensson har mer kritik att bidra med:

- De intervjuer Stenström använder som material är tolv år gamla.
- Stenström bortser från att narkomaner i Malmö kan få sprutor i Köpenhamn.
- Det källmaterial Stenström hänvisar till är inte tillgängliga för andra.
- De siffror Stenström publicerat är felaktiga.
- Stenströms slutsatser är långt ifrån korrekta.

Som
Blogge Bloggelito så förtjänstfullt påpekat vore det märkligt om en liten farbror vid ett svenskt låtsasuniversitet skulle väga tyngre än FN-organet Världshälsorganisationen, den amerikanska akademin Institute of Medicine, FN-organet United Nations Office on Drugs and Crime samt Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN/EMCDDA). Svensson har nu gjort det ytterligare något litet tydligare att Stenström har dragit på sig en repressiv nattmössa och propagerat i den törnrosasömn som ofta drabbar narkotikahatarna.

Varför publicera kontroversiella slutsatser från ett material som inte är tillgängligt och som inte har utsatts för kritisk granskning? Svensson misstänker att syftet är att stoppa planerna på sprutbyten i Stockholm och jag är benägen att hålla med honom. Skamligt, vidrigt, men tyvärr inte alls överraskande.

För fler exempel på hur långt samhället går för att stigmatisera och förlöjliga narkomaner, rekommenderas ett besök hos
Louise, som berättar om att knarkare som vill ha behandling måste hämta ut sina läkemedel i ett barnsligt skrin.

Intressant?
Andra bloggar om:
, , , , , , ,

2007-10-08

Sprutbytets fördelar segrar igen

Nya rön ifrågasätter sprutbytets funktion som hiv-prevention och de knarkdinosaurier som tycker att den enda goda narkomanen är en död narkoman, slickar i sig som vore det slutet på alla sprutbytesprogram. Riktigt så enkelt är det självklart inte.

Det Nils Stenström kommit fram till är att det är förhållandevis få, ungefär 13 procent, som täcker hela sitt behov av rena verktyg genom sprutmottagningen. Visst vore det också bättre om det var fler som till fullo utnyttjade möjligheten, men det betyder ju inte att det inte är jättebra att de 13 procent som utgör de mest frekventa besökarna får sina behov täckta till fullo. Dessutom är det ju fortfarande bra att de som hämtat ut några rena sprutor, om än inte alla de behöver, givetvis tagit mindre risker och levt mer hälsosamt än om de inte hämtat några sprutor alls.

Vidare har Stenström kunnat konstatera att det inte finns något belägg för att sprutbytesprogram skulle få fler att börja bruka narkotika. Hans undersökning visar att nyrekryteringen var större i Stockholm, där sprutbyten inte ännu erbjuds, under den tidsperiod då programmet i Malmö växte som mest. Därmed faller ett av de uppfattat tyngsta och vanligast förekommande argumenten mot sprutbyte, nämligen att tillgången på rena sprutor skulle locka folk att prova droger de annars inte brukar.

Dessutom kvarstår aspekten av att sprutbyten ger en skygg grupp en kontaktyta mot det samhälle som stött ut dem.
Malmös uppskattade program erbjuder "också så mycket mer: ett respektfullt bemötande, regelbundna hiv-tester, hepatitvaccinationer, graviditetstester och såromläggningar. Vi har kurator och barnmorska och kan även förmedla direktkontakt med narkomanvården." När kan vi hoppas på liknande medmänsklighet i knarkdinosauriernas Stockholm? Det är delvis upp till en folkpartist, en som kallar sig liberal. Håll tummarna...

Intressant?
Annat jag skrivit om sprutbyten
Andra bloggar om:
, , , , , , , , ,

2007-09-10

Det däär med kwäär

I kommentarerna till en annan post tipsar någon anonym i kretsen kring Konflikt-bloggarna mig om Tjärhovsplans text om "Kwäär". Jag, som vanligtvis har väldigt svårt för stava-som-det-låter-stavning och distansering-slash-förlöjligande-medelst-infantilisering, har ändå läst, roats och har några kommentarer.

1. En bild på Klara Gratte! Ständigt denna Klara Gratte. Så snart någon känner för att ge sig på tjejer som förräder både klass och kön när de inte röstar rött, eller icke-heteron som inte snällt paraderar i räta linjer bakom akademikervänsterns fi-flaggor, plockas Klara Gratte fram som slagpåse. Har ni verkligen inte fler än en enda motståndare, alla ni som lever för att hata liberaler?

2. Varför är "riktiga" (det vill säga de av staten och Stockholms universitet typgodkända) feministerna alltid så himla oroliga för att queer ska reducera och urholka feminismen? Är feminismen verkligen inte större och mer livskraftig än så? Finns det någon lista över vilka som får definiera och vara queer? Feminister?

3. Vad evigt skönt det är att det finns en självutnämnd elit begåvad med "förmågan att använda Butler på ett meningsfullt vis"! Jag vet inte vad jag skulle ta mig till utan dessa Sanningens riddare, var jag skulle ta vägen utan dessa Upplysta hjältar, hur jag skulle kunna överleva i en värld utan trehundrataggare som i alla lägen vet bättre än jag och alla som håller med mig.

4. Att "en feminism frikopplad från klass blir meningslös" är en åsikt som alltid presenteras som en sanning som inte behöver förklaras. Det får mig att tro att det är illa underbyggt blaj.

5. "Queerliberalerna är inte intresserade av förändring". Inte?

6. "Face it, på sin höjd blir ni rosa pengar". För det första är "vi" inte något "vi" (det är "ni" som står för kollektivismen, remember?), för det andra tycker jag att det är ärbart att bli rosa pengar.

7. Tjärhovsplan är i det här fallet riktigt välskriven och rolig postironi. Mer sånt, ty jag -ehrm- "gillar't"!

Intressant?
Andra bloggar om:
, , , , , , , ,

2007-08-20

Idiotiskt resonemang på väg att tystna?

SvD rapporterar att Stockholm stad och landsting nu - äntligen! - tagit ett steg närmare sprutbyte.

Sedan länge rekommenderar WHO att sprytbytesprogram erbjuds narkomaner i syfte att minska spridningen av hiv och gulsot, sedan länge erbjuder Malmö och Lund sådana program, sedan länge är det känt att sådana program dessutom skapar en kontaktyta mellan narkomaner och relevanta delar av det offentliga samhället.

Stockholmspolitikerna har ändå varit kallsinniga - ingen ska knarka, heter det, och delar vi ut sprutor uppmuntrar vi till bruk av narkotika. Inga sprutor i huvudstaden, alltså, men väl en hiv-epidemi bland de som brukar droger.


Det är naturligtvis ett närmast idiotiskt resonemang och det är därför glädjande att åtminstone några börjat ta sitt förnuft till fånga. Som svar på en motion från vänsterpartiet har socialtjänstförvaltningen föreslagit att kommunen och landstinget ska utreda frågan. Därifrån till att ett sprutbytesprogram faktiskt införs är det naturligtvis ytterligare några steg att ta. Det är bara att hoppas att det hittills moralkonservative socialborgarrådet Ulf Kristersson (m) byter åsikt och tillsammans med andra kör över landstingsrådet tillika fossilen Birgitta Rydberg (fp).

För narkomanernas skull och för att rena sprutor är bättre än hiv.

Intressant?
Tidigare: 1, 2
Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

2007-07-30

Pride: Mina rekommendationer

Vardag
Homosexuell och muslim, hur funkar det?
Pride på stan, klockan 13-14 den 1 augusti.

Ny diskrimineringslag äntligen i hamn?
Pride på stan, klockan 13-14 den 2 augusti.

Surrogatmödraskap, ytterligare ett steg i rätt riktning?
Pride på stan, klockan 13-14 den 3 augusti.


Fest
Sthlm is burning (31/7), Defekt Idyll (4/7), Fête/Subjekt/Defekt (5/7).

Fanboy Funfact
På torsdag hörs jag i nyhetspanelen i Rond i P3 och jag gör eventuellt ett inhopp i ett inslag om ett särdeles aktuellt ämne. På fredag är jag moderator i diskussionen om surrogatföräldraskap (se ovan) och på lördag är jag vacker queerliberal i paraden. All annan tid tillbringar jag med de människor jag älskar att ha omkring mig, utom när jag tittar på baseboll, vill säga, ty det får jag vackert göra mol allena.

Intressant?
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

2007-06-05

En extremist är en extremist är en extremist

Nästan alltid kloka Carin Götblad förbereder Stockholm inför de traditionsenliga oroligheterna på nationaldagen. När andra säger "vänsteraktivister och högerextremister" skriver länspolismästaren "vänsterextremister och högerextremister" och det är uppfriskande.

Nazister, fascister, extremister, terrorister, huliganer, ligister - alla är de nämligen lika ovälkomna att utöva sin perverterade form av politik, sin våldsamma fysiska retorik, på våra gator, i vår stad.

Alla har yttrandefrihet, men ingen ska tillåtas använda den till att kränka någon annan och det är gott att polisen fått instruktioner att särskilt uppmärksamma just detta. Alla har demonstrationsfrihet och ingen ska använda våld för att störa den, från vilket håll de än må komma och vad de än må ha att säga.


Götblad reder ut hur det brukar gå till:

"Vanligen sker konfrontationen genom att extrema vänstergrupper på ett våldsamt sätt försöker störa de högerextremas möten och demonstrationer. Det omvända är betydligt mer sällsynt."

På vägen dit brukar det även gå åt en del bilar, några skyltfönster, busshållplatser och en och annan restaurang eller uteservering. Hur det skulle kunna vara effektivt att bekämpa högerextremism genom att slå sönder arbetsplatser och egendom är dock lika svårt att förstå som hur någon kan vara högerextrem i en värld som skådat såväl nazismens härjningar som frihandelns och invandringens fröjder.

Extrema idioter i alla läger, skämmes tamefan!

Jag har inte något till övers för någon av er.


Intressant?
Andra bloggar om: ,

2007-06-04

Roslag och plankton. Taube och Carl Ankton.

Dag Larsson (s) älskar Stockholms skärgård och vill lära alla andra att också göra det:

"Alla har emellertid inte möjlighet att besöka skärgården. Det märks inte minst när ser att det är till 99 % etniska svenskar som åker ut i skärgården. Invandrarna kommer inte ut. [V]ilket jag tror beror på ekonomiska orsaker men också på att man inte känner till skärgården. [O]ch svensk allemansrätt."

Invandrarna har alltså ingen känsla för svensk nationalromantik och det är djupt upprörande att de inte använder semestern till att besöka den vackraste plats Dag Larsson vet. Tänk om de hellre besöker Norge, Finland, Turkiet, Iran, Chile eller något annat land, till exempel deras hemland, på sin lediga tid! Tänk om de hellre, som jag själv gör, trivs i stan eller funderar på att åka till Norrland eller USA! Tänk om de inte ens är marginellt intresserade av att bli svenskar på det där härligt svenska sättet som Dag Larsson är svensk på!

Och tänk att det är så många i Dag Larssons gäng som gick över till sverigedemokraterna i det senaste valet. Där är något visst med det där folkhemmet där det står med röda väggar och vita knutar någonstans långt ut på en vindpinad skärgårdsö.

Via Johan Ingerö. Intressant?
Andra bloggar om: , , , , ,

2007-05-22

Knarkdinosaurier och moderna sprutbyten

Med hänvisning till att Blogge gör det så bra har jag länge avstått från att skriva något om sprutbytesprogram. Nu känner jag att jag ändå vill göra det - för min egen skull, för att få avreagera mig och för att en till ska ha tagit tydlig ställning. Samt för att, sist av allt, ställa en fråga.

En kort sammanfattning av läget.

Under den svenska repressiva narkotikapolitiken har priserna sjunkit, tillgången ökat, brukarna blivit fler, den relaterade brottsligheten vanligare och antalet dömda högre. Till viss tröst har WHO:s rekommendationer om att införa sprutbytesprogram för att minska risken för spridning av hiv och gulsot, hörsammats med goda resultat i både Malmö och Lund. I huvudstaden, däremot, anser man att sprutbyte uppmanar till drogmissbruk eftersom man tänker sig att en stor mängd människor drar sig för att skjuta sin första sil blott och bart i väntan på att samhället ska tillhålla sitt tysta bifall i form av en ren kanyl.

Sedan även de kristet konservativa fastnat för det förnuftiga i att minimera skadeverkningar med en kontaktyta mellan missbrukare och vård och omsorg, är det snart bara en enda grupp politiker som fortfarande hellre bekämpar missbrukare än missbruk och som tror att de som knarkar är i större behov av straff än stöd - nämligen de politiker som kallar sig för liberaler. Det är synd och skam att dessa Europas sista knarkdinosaurier envist säger nej till moderna sprutbyten.

Så till frågan.

Oavsett vilken syn man har på bruk, missbruk, brukare, missbrukare; oavsett vad man anser om individens frihet kontra samhällets rätt; oavsett om man är av åsikten att knarkare ska straffas eller att de ska erbjudas vård; oavsett allt detta med hur man ser på knarkarna och vad man vill dem, måste det väl vara en fördel och av godo att göra något som åtminstone håller dem vid liv?

Om inte börjar det kännas riktigt obehagligt, det här med dinosaurierna.


Intressant?
Andra bloggar om: , , , ,

2007-03-28

Någon däremot? Nej? Skål!

Alltid roliga Johan Ingerö ironiserar över de reglerande socialisternas regel om att ingen stockholmare - hur soligt och varmt det än må vara - får dricka alkohol, lapa glass eller äta lunch utomhus före den första april. Likväl har krogarna ställt ut sina bord och den nya regimen ser mellan fingrarna under tiden de arbetar för mer generösa tillstånd.

"Det är en välkommen frihetsreform. Vi betalar merparten av våra inkomster i skatt, vi förvägras rätten att köpa en flaska vin i mataffären, privata pokerturneringar accepteras inte och när vi cyklar ska hjälmen vara på.

Men vi får faktiskt tjuvstarta några dagar med uteserverandet. Låt oss kalla det socialism med ett mänskligt ansikte."

Det är svårt att tänka sig att någon av folket skulle ge sitt stöd till regler om att servering utomhus bara får ske mellan två datum oberoende av väder, vind, utbud och efterfrågan. Däremot är det skrämmande enkelt att tänka sig en byråkrat som tycker att det känns som en bra idé att reglera allt, någon som inte drar sig för att omyndigförklara både företagare och konsumenter, någon som tror att medborgarna inte vet sitt eget bästa.

Det är en fröjd att Stockholm gjort sig av med några byråkrater. Skål!

Andra bloggar om: , ,

2007-02-28

Slutspel i regionsindelning

Ansvarskommittén (vilket jävla namn!) har äntligen presenterat sitt slutbetänkande och det tarvar såväl debattartiklar som interna strider. Själv är jag mer benägen att lägga mig i samma soffa som Dennis - kommunerna är viktigare, det blir ändå svårt att decentralisera makten till regioner som ska vara jämlika och än är det för tidigt att hoppas på att några cellgifter ska injiceras i den skattemedelsätande svulst som är de landstingsanställda tjänstemännen.

Det är helt enkelt väldigt svårt att uppbåda något engagemang för litet ny gränsdragning i geografi och ännu mindre av samma vara i den politiska jurisdiktionen. Det är helt enkelt fantastiskt tråkigt att ens tänka på att det finns något som heter ansvarkommittén och att de vill säga oss något. Likväl väcktes mitt intresse för frågan när jag plötsligt fick ett mail från ett inte-så-stort riksdagsparti vars Liberala klubben i kväll bjudit in en av ansvarsutredarna, Olle Schmidt, för att tala om "förslag till ny organisering av Sverige" under oväntad rubrik:

"Nu knäcker vi västkusten och gör Stockholm större!"

Jag som just kommit hem från en dramatisk drabbning i Allsvenskans play off blev så klart alldeles till mig i trosorna! Kan regionsindelning kanske till och mer vara mer gripande än att bevittna Björklöven resa sig från en match och ett måls underläge, ta ut målvakten, sätta en puck i slutsekunderna och sedan vinna i förlängning? Det återstår att se, men nu knäcker vi västkusten och gör Stockholm större!

Andra bloggar om: , ,

2007-01-11

Det gjorde vi visst det!

När Annika Billström (s) gick till val och vann 2002, gjorde hon det med 99 löften om vad hon skulle åstadkomma under sin tid i Stadshuset. Ett av de mest omtalade av dessa punkter var att påbörja byggandet av 20.000 bostäder - ett mål Billström stolt rapporterat som uppnått per den 29 december 2006.

Stockholms stads Utrednings- och statistikkontor (USK) är dock av en annan uppfattning. Även om de räknar in de vindar och kontor som byggts om till bostäder kommer de inte upp i mer än 16.212 påbörjade bostadsbyggen. Målet har alltså inte uppnåtts, eller? Billström kommenterar:

Det gjorde vi visst det, vi gick i mål den 29 december.
Vi räknar på ett annat sätt.


Det måste vara världens mest användbara vetenskap, den där socialdemokratiska statistiken. Är arbetslösheten pinsamt hög i förhållande till jämförbara länder? Vi räknar på ett annat sätt! Är bostadsbyggandet lägre än utlovat? Vi räknar på ett annat sätt!

"Det gjorde vi visst det"-retoriken är skön den med, men statistiken är ändå strået vassare. För att komma upp i 20.000 bostäder adderar Billström nämligen USK:s siffror med allt som beviljats bidrag för hyresrätter. Det inkluderar bland annat projekt som friggebodar, bottenplattor till sophus, uppriven asfalt, kapade träd och schaktgropar.

Att Billström kallar allting för bostäder är ett i en lång rad av tecken på den totala frånvaro av verklighetskontakt som gjort att knappast ens den mest helgjutna betongsosse önskar henne tillbaka.

DN:
Oklart om Billström nådde bostadsmål

Andra bloggar om:
, , , , , ,

2007-01-10

Lustiga linjen mot T-Centralen

Det är lite lustigt att se hur förändringarna i SL:s taxesystem beskrivs i media. Det finns nämligen en standard som alltid används och den går ut på att en tar längsta möjliga resa och betalar den på sämsta möjliga sätt, för att sedan, som DN och många andra, formulera en rubrik som Dyraste SL-resan kostar 80 kronor. En del tar metoden ett steg längre genom att låta en barnfamilj göra den där dyrast möjliga resan tur och retur varje dag, för att därefter kunna konstatera att den nya taxan kommer att kosta den stackars barnfamiljen 186.880 kronor per år.

(Tips till belackarna: Lägg in i era exempel att de enkelbiljetter som lösts tappas bort och att hela barnfamiljen åker fast och får böta, på båda resorna, alla dagar, så kommer era siffror att bli än mer skrämmande. Tips till barnfamiljen: Köp månadskort, ni tjänar in det direkt och det är precis det som är tanken.)

Med samma kreativitet kan en landa i att den lägsta taxan för den kortaste resan, tur och retur, upprepad varje dag i ett helt år, är 5,90 kronor per resa. Låt sedan fantasifostret göra ytterligare några resor per dag och du är nere under femman per tur. Försök att resa billigare om du kan! Faktum är att SL:s månadskort är det billigaste i landet, Gotland undantaget.

Att premiera förköpsresenärer och andra som inte betalar kontant är både rimligt och sunt. Detsamma gäller den slopade enhetstaxan. Tillsammans kan de båda förändringarna nämligen minimera den arbetsmiljöfara all kontanthantering innebär samtidigt som det ger SL ekonomi att förbättra kvalitén i trafiken.

Det är mycket lustigt att se
protesterna mot det nya systemet. De som protesterar är nämligen planka.nu, det vill säga en sammanslutning av människor som varken betalar de gamla eller kommer att betala de nya priserna, det vill säga de som låter oss andra betala deras resor både med våra månadskort och med vår skatt, alltså de som utgör en viktig anledning till att det billiga SL-kortet inte är ännu billigare.

Plankarna vill inte att kollektivtrafiken ska kosta något, men något kostar det alltid och någon måste betala det - och det är ju alltid lättare att låta någon annan betala åt en.

Jag älskar kollektivtrafik och tänker ofta på hur den skulle kunna göras bättre, billigare och på andra sätt mer förmånlig för den som utnyttjar den, men att kräva att mer personal kör finare tåg på tätare turer med bättre tillgänglighet i en säker miljö, samtidigt som en förväntar sig att någon annan ska betala det åt en, är inte seriöst för 186.880 kronor. Eller ens fem öre.

EDIT: Se även Högerkonspiration: What’s not to like about SL?

Andra bloggar om:
, , , ,