2007-05-27

Ekots lördagsmisstroende

Svenskt Näringsliv har fått en ny ordförande i Signhild Arnegård Hansen, som nyligen höll sitt första tal som företrädare för landets företagare. Eftersom jag både är intresserad av retorik och har nära till överdrifter, drar jag mig inte för att hävda att det var länge sedan ett svenskt tal kom så nära Martin Luther King Jr och hans I have a dream.

Arnegård Hansen vid Svenskt Näringslivs Framtidsmöte 2007-05-24:

"Som företagare är jag trött på att låta mig hunsas av människor som själva inte skapat något, utan bygger sitt maktutövande på föreställningen att vår välfärd och offentliga sektorns löner, är en gåva från tomma intet.

Jag är trött på alla de regler och förordningar som var och en kanske kommit till i bästa välmening, men som verkar som bromsklossar i samhället. Jag är förfärad över den okunskap som fortfarande finns bland människor om välfärdens principer.

Resurser måste först skapas, innan de kan fördelas och förbrukas."

Två dagar senare var skaparen Arnegård Hansen gäst i veckans upplaga av Ekots lördagsintervju. Vad händer med organisationen när en self made woman tar över efter många born business men? Vilka visioner har hon för företagen, för företagandet, för företagsklimatet? Hur ser hon på facken och kollektivavtalen nu och i framtiden? Om detta får vi mycket lite eller ingenting veta.

Tomas Ramberg, som är den som intervjuar, förhör istället Arnegård Hansen under former som liknar en misstroendeförklaring medelst anfall från vänsterkanten. Inte för att jag hade förväntat mig att en ny ordförande i Svenskt Näringsliv skulle bjudas på en smekmånad, men nog kan väl ett format som Ekots lördagsintervju bjuda på mer balans och fördjupning än det här? Den intervju Ramberg presterar låter som en soppa Janne Josefsson och Wanja Lundby-Wedin kokat på en spik av ren indignation.

Han börjar med att ifrågasätta att Arnegård Hansen hunsats.

Sedan fortsätter han med att driva linjen att Arnegård Hansen minsann haft och har det gott ställt och därför inte kan hunsas. Han går vidare med ett ifrågasättande av hennes syn på företagande som viktigare än politik, för att gå över i en serie anklagelser om att Arnegård Hansens företag inte skulle klarat sig utan offentliga allmosor. Vilka bidrag och stöd har hon fått? frågar Ramberg. Hur mycket har hon betalat i arbetsgivaravgifter, källskatter och moms? frågar han inte.

"Ni hade en konkurs också", smiter Ramberg in i intervjun som dittills handlar mer om Svenska Lantchips ekonomiska historia än om Arnegård Hansen som ny ordförande för Svenskt Näringsliv. Därefter nästan förundras han över hur någon kan föredra självständighet och oberonde framför bidrag och beroende. När hon pratar om nya system för att minska djupet i ekonomiska dalgångar i syfte att värna de svaga i samhället, utgår han från att det innebär försämringar och obehag. Säkert som amen i en röd kyrka hinner Ramberg dessutom ifrågasätta de ersättningsnivåer som ägare väljer att ge sina ledare. Samt, naturligtvis, Arnegård Hansens egen lön.

Egentligen besvarar poängen i Arnegård Hansens tal ovan alla frågor Ramberg ställer. De pengar som Ramberg är upprörd över att Svenska Lantchips har fått i stöd är ju nämligen inte en gåva från tomma intet, via välfärden och den offentliga sektorn, utan resurser som skapats av andra privata företag, av andra företagare och deras anställda.

Och när det gäller Rambergs fråga om Arnegård Hansen verkligen blir hunsad av människor som själva inte skapat något - jag tror att Arnegård Hansen väntade till bandspelaren slogs av, spände ögonen i den av licensbetalarna avlönade Ramberg och sa: I rest my case.

Intressant?
Även: Johan Ingerö: "Jag vägrar att låta mig hunsas"
Andra bloggar om: , , , , , ,

3 kommentarer:

Syrran sa...

Fast allvarligt, lördagsintervjun är ju alltid hård - och bör vara det. Objektet får aldrig hämta andan, så är upplägget.

Och de gosar ju järnet med henne i andra medier, så det är väl en bra motvikt?

"Signhild Arnegård Hansen är en entreprenör som drivit fram sitt företag..." (DN)

"... viker inte en tum från den egna övertygelsen och är van att reda sig själv." (DI)

Kom igen!

Och att jämföra hennes tal med MLK:s är väl snudd på hädelse?

(Sedan reagerar du säkert starkare för att du sympatiserar med henne och SN, och jag tvärtom..)

Freddi W sa...

Jo, absolut, goda poänger i allt, men den här gången tyckte jag att det blev väl kritiskt. Jag tycker att lördagsintervjun är som bäst när den går på djupet, in i bakgrunden, inte när den letar dirt över allt. Som när han antydde att dotterbolagets konkurs skulle ha något mer bidragen till moderbolaget att göra.

Jämförelsen med MLK var, om än det kanske inte framgår så tydligt, mest menat som ett skämt. Fast å andra sidan är hon nog närmare än andra, mest för att andra är så långt ifrån.

Markus "LAKE" Berglund sa...

Jag håller också med dig til viss del Syrran, men denna gång var det jäkligt mycket grottande i fullständigt irrelevanta skitdetaljer. Ska det ske "angrepp" så ska det ske om betydligt mer relevanta saker.

En av de tråkigare intervjuerna på länge. De brukar annars vara ganska intressanta.