Men barnen då?
Dennis gör mig uppmärksam på att Mikael Oscarsson (kd) inte hörsammat den varning jag utfärdade i slutet av den här texten. Det skulle kunna bero på att Oscarsson inte förstod referensen till Pulp Fiction, men jag håller det ändå troligare att han sett filmen, än att han läst min blogg.
I en debattartikel i UNT säger sig Oscarsson "ta strid för äktenskapet" som en tradition mellan man och kvinna. Hans Regners slutbetänkande bemöter han med de tokreligiösas, de ärekekonservativas och de galna homofobernas gemensamma favoritargument: Men barnen då?
"Tanken att äktenskapet knyter samman en man och en kvinna med de barn de får gemensamt, har i alla tider varit en oumbärlig beståndsdel av äktenskapet. Detta innebär självklart inte att alla äktenskap leder till barn eller att alla barn föds till gifta föräldrar, men när ett barn blir till är det genom äktenskapet tryggat i sina rättigheter till både pappan och mamman."
Det enda som är riktigt tydligt i Oscarssons text, är att alla äktenskap inte leder till barn och att alla barn inte föds inom äktenskap. Det passar sig inte i Oscarssons världsbild (som för övrigt kretsar kring ett industriområde i Uppsalas utkant), så han krånglar till det lite för sig. En omformulering:
Trots att alla äktenskap inte leder till barn är det en oumbärlig del av äktenskapet att barn finns inom det; trots att inte alla barn föds inom äktenskap är det genom äktenskapet som barnets rättigheter tryggas.
Hemska tider! Det kan tyckas som en omöjlighet, men tydligen springer människor omkring och är gifta trots att de saknar en oumbärlig del av äktenskapet. Det kryllar dessutom av barn som inte fått sina rättigheter tryggade. Och allt detta redan med rådande äktenskapsbalk! Vad ska då inte hända när äktenskapsbalken skrivs om? Jag gissar på kyrkliga skilsmässor mellan rättslösa barn vars föräldrar aborterats så sent som i femtioårsåldern.
Den mer kristne än demokratiske Oscarsson fortsätter ändå på linjen att äktenskap existerar för barnens skull. Varför fortplantningen skulle ta skada av att fortplantning inte äger rum i alla äktenskap förblir dock lika oklart som varför heterosexuella ska behöva känna sig hotade av att homosexuella gifter sig. Vad jag förstår har Regner inte för avsikt att stoppa heterosexuella äktenskap, än mindre fortplantning (även om Oscarsson onekligen väcker tanken att det kanske inte vore så dumt i vissa fall).
Äktenskap regleras i äktenskapsbalken, föräldraskap i föräldrabalken. Det är möjligt att reproducera sig utanför äktenskapet och det är möjligt att ingå äktenskap utan att reproducera sig. Svårare är det inte, men Oscarsson kanske har andra motiv?
"Att blunda för denna lagstiftnings normerande verkan vore mycket olyckligt."
Aha. Denna lagstiftning verkar mot heteronormen och det är där Oscarssons sko klämmer. Jag håller dock med om att lagstiftningen har en normerande verkan och att det vore olyckligt att blunda för den - vi borde uppmärksamma dess normerande verkan, välkomna den och hylla den.
"Eftersom samhällets hela fortbestånd vilar på man-kvinna-relationen, är det fullt legitimt att samhället värnar den."
Det var länge sedan jag räknade, men är reproduktionen verkligen så låg att vi dör ut om samhället inte längre diskriminerar till de heterosexuellas fördel?
"Ytterligare ett argument som framförts är att vi som vill bevara äktenskapet har något emot homosexuella. Men hur skulle det kunna vara så när många homosexuella själva vill bevara nuvarande lagstiftning, med äktenskap för heterosexuella och partnerskap för homosexuella?"
Det här är redan avhandlat, men vad är det för slags resonemang åt vilket håll det än förs? En stockholmare som inte vill ha göteborgare i Stockholm, har lika mycket emot göteborgare i Stockholm oberoende av hur många göteborgare som faktiskt vill flytta till Stockholm. Det kan vidare tänka sig att de göteborgare som inte vill flytta till Stockholm inte har någonting emot att andra gör det, samt att någon i Västerås är för fri rörlighet mellan svenska städer utan att själv vilja flytta vare sig till Stockholm eller Göteborg.
Det är helt enkelt möjligt att vilja försvara andras frihet att förverkliga sig själva på det sätt var och en bäst finner lämpat, även om en själv inte är intresserad av att göra det på samma sätt. Omvänt är det lika möjligt att motsätta sig ett förtryck, även om en själv inte drabbas av det. Slutligen är det dessutom möjligt att ge andra samma rättigheter som sig själv, utan att själv förlora sina rättigheter.
Så var du bara lugn, Mikael Oscarsson. När äktenskapsbalken skrivs om kommer det inte nödvändigtvis att påverka din sexualitet, din förmåga att reproducera dig eller ens dina åsikter om andra människors sätt att leva. Gott så.
Andra bloggar om: Bröllop, HBTQ, Kristdemokraterna, Mikael Oscarsson, Partnerskap, Politik, Äktenskap
1 kommentar:
Jag skäms, men Oskarsson är en uteliggare även inom KD.
Skicka en kommentar