Ja, jag är CP ...

(Eller har [en] CP[-skada] för den som vill vara PK.)

Med tanke på att jag inte drar mig för att skriva om mitt handikapp, en av syrebrist vid födseln orsakad CP-skada, är det lite märkligt att det går så många förbi. Dessutom står det ju "CP" i titeln. De som träffat min blogg före mig blir ändå förvånade när de ser mig och ursäktar sig lite skyldigt med att de trodde att jag använde "CP" för att sticka ut som oliktänkande, icke-normativ eller allmänt avvikande.

Dessutom får jag en del e-post i ämnet. De flesta uttrycker sig väldigt försiktigt. Menar jag att min identitet och/eller mina åsikter är från normen avvikande, eller har jag ett funktionshinder, en diagnos vid namn celebral pares? Bättre då, tycker jag, att gå rakt på sak och formulera sin fråga tydligt och med stringens - som i det här fantastiska exemplet från i tisdags:

"Jag undrar lite över dig, på vilket sätt är du cp?
Är du utvecklingsstörd eller centerpartist?"

En del anser att skillnaden är hårfin; när jag säger att jag inte dras med något begåvningshandikapp har det hänt fler än en gång att någon sagt "du är liberal?", men nej, jag är hur som helst inte medlem i centerpartiet. Om det innebär att jag är utvecklingsstörd vet jag inte, men ska jag själv bestämma min grad av funktionshinder kan jag säga att jag talar bättre än Stephen Hawking, går bättre än Jesper Odelberg och tänker längre än Ebba von Sydow.

Så låt mig en gång för alla slå fast att jag inte bara slarvar med språket och invektiven - jag har ett faktiskt funktionshinder. "Den uppfattning jag fått är definitivt att du inte har CP" är alltså ingen perfekt kommentar att droppa i min blogg, men mig gör det egentligen ingenting och det kan också vara bra att känna till. Jag tar inte illa vid mig, jag blir inte ledsen, jag generas inte. Faktum är att jag har väldigt roligt på er bekostnad och det bjuder ni säkert på.

Intressant?
Andra bloggar om: Centerpartiet, CP, Ebba von Sydow, Funktionshinder, Handikapp, Jesper Odelberg, Stephen Hawking