2007-05-28

De polska rörmokarna i Vaxholm

Den trogna läsaren* vet precis var jag står i Go Home-konflikten vid skolbygget i Vaxholm. Det torde därför inte komma som någon större överraskning att jag är lite surmulen inför fackets glädje över vad de upplever som en seger i generaladvokatens yttrande i fallet. Fackets agerande strider inte mot EU:s regler om fri rörlighet, heter det.

Facket gör dock bäst i att
inte fira. Generaladvokaten pekar nämligen dessutom på rätt till rättslig prövning, att stridsåtgärder måste vara motiverat med hänsyn till mål av allmänt intresse samt att åtgärderna måste vara proportionerliga. Det är snarare nyaste nytt i ny nation, än hävdvunnen vardag i LO-land.

Var det motiverat och proportioneligt att driva det lettiska bolaget i konkurs för att de inte ville skriva på avtal med högre krav än vad facket ställer på inhemska företag?


Var det motiverat och proportionerligt att låta attackerna mot salladsbaren i Göteborg gå ut över andra företag?

Och så vidare, i ett ifrågasättande som om de inte gäller hela den svenska modellen, så åtminstone hur den exekveras.

Cue
Maciej Zaremba, som redan skrivit spaltmeter och en bok om kriget i Vaxholm och om de slagfält på vilka det utspelas. Nu skriver han igen:

"Så var står vår största organisation i denna fråga? Det är omöjligt att veta. I stället för en livgivande diskussion om solidaritetens villkor valde LO att föra en annan debatt, den om EU - samt andra illvilliga väsen - som vill kvadda 'den svenska modellen'. (Märkligt, att denna modell är så beroende av att ständigt framstå såsom hotad till livet. Det tror man inte när man ser hur saktmodigt ombudsmännen tuggar i sig rätterna på Royal Viking Hotel. Men kanske har de mycket starka nerver.)"

Zaremba granskar domen, lägger den mot bakgrunden och kommer fram till att generaladvokatens förslag innebär att fallet Vaxholm är ett missbruk av en legitim modell för konfliktlösning på arbetsmarknaden. De dubbla avgifter, premier för irrelvanta försäkringar och den olagliga granskningsavgiften som det lettiska företaget skulle tvingas på, är alla styggelser som generaladvokaten vänder mot fackets agerande. När dom faller kan den falla tungt och inte nödvändigtvis där plats har röjts för dess landning.

_________________________
* Det är bara en. Hon heter Helena Bergman och bor i Malmö.

Intressant?
Andra bloggar om:
, , , , , , ,

2 kommentarer:

Anonym sa...

Det finns åtminstone två.

Fredrik Westerlund sa...

^___^