Omöjligt uppdrag

Partier i regeringen får ständigt dras med ett Medialt Moment 22: Om de inte avviker från regeringens linje heter det att det det största partiet kör över de andra tre och dikterar minsta lilla steg. Om de avviker från regeringens linje heter det att regeringen är splittrad och redan på väg att falla. Det skapar pragmatism, som Blogge Bloggelito beskriver i en läsvärd text om detsom kommit att kallas för abortturism:

Centerpartiet drog först tillbaka kravet om avveckling av kärnkraften och moderaterna har därefter gett upp flera traditionella ståndpunkter i frågor om skatt och arbetsrätt. Slutligen utbrast den kristdemokratiske socialminister Hägglund, av alla människor, att svensk abortvård ska erbjudas utländska kvinnor. Detta är sannerligen en pragmatisk fyrklöver, som ämnar hålla samman och regera under en längre tid!

Svårast är det för kristdemokraterna. Den enda särprägel de har att luta sig mot är en apart och ruttet stinkande kristkonservatism i form av kritik mot aborträtten, en förlegad syn på äktenskapet som ett heligt heterosexuellt privilegium och andra åsikter jämngamla med den första av moseböckerna. För en sådan politik är det svårt att få stöd i en regering som måste vinna mittfältet för att överleva nästa val, varför partiledaren får överge sina kärnväljare för att bland annat försvara aborträtten samtidigt som han bevittnar hur äktenskapsbalken kommer att göras könsneutral.

Det fungerar i meningen att de får vara med och bestämma, men det jäser av besvikelse bland de kristdemokratiska väljarna. Om det ligger ett Moment 22 i att en egen profil ses som splittrande medan enighet gör en osynlig, finns det här ett än värre dilemma: Om kd inte anpassar politiken får de inte vara med i regeringen och går under i nästa riksdagsval, om de anpassar politiken har de ingen särprägel och inga väljare kvar, och går under i nästa riksdagsval.

Kalla det Guds vilja, kalla det evolution eller en osynlig hand, men det verkar inte längre finnas någon plats för ett särskilt parti med grunden i en konservatism sprungen ur en viss religion. Som Blogge avslutar sin text, avlutar jag också min:

"Sug på den karamellen ett tag, ni kristeliga hycklare och satans odjur!"

Andra bloggar om: Abort, Alliansen, Kristdemokraterna, Politik