Grön spinning

Per Gahrton, fortfarande mest känd för sitt utbrott i en debatt mot Carl Bildt i en radiostudio efter EU-omröstningen 1994, visar prov på grön spinning i karriärens slutskede. Det ska direkt sägas att det är en spinn som blir svår att tillämpa för den som är på väg till - eller ny på - en post, men för den som vill sluta värdigt är det ett utmärkt exempel.

Den 11 maj 2005
Per Gahrton misstänks för rattfylleri efter att i en rondell ha kört rakt in i en annan bil, vars förare var polis. Enligt polisen och vittnen körde han "fort och vårdslöst" och han var "helt klart påverkad av alkohol".

Miljöpartiets styrelse avvaktar vidare utredning innan de vill avgöra om Gahrton kan fortsätta i partiets ledning.

Den 20 september 2005
Chefsåklagare Krister Pettersson väcker åtal för rattfylleri. Gahrton frias senare i tingsrätten, men domen överklagas.

Den 5 februari 2007
Gahrton skriver en debattartikel i vilken han aviserar att han lämnar miljöpartiets ledning. Han hänvisar till "miljöpartiet[s] särskilda rotationsregler för att förhindra långsitteri på politiska uppdrag". Regler som med tanke på debattartikelns rubrik - "Efter 26 år lämnar jag miljöpartiets ledning" - kanske skulle kunna vässas något?

Den 7 februari 2007
Hovrätten fäller Gahrton för rattfylleri.

Miljöpartiets ledning behöver inte ta ställning till hur det brott Gahrton begått påverkar hans möjlighet att sitta kvar i partistyrelsen, Gahrton själv fick avgå med anledning av hans långa och trogna tjänst och det sista vi fick höra från honom var en lång artikel om ideologi och framtid istället för en ursäkt för att han betett sig på ett sätt som riskerat andras liv. Rent, snyggt och glädjande för alla som hellre pratar om politik än person, om det inte vore för att det finns de som liksom jag gärna smutsar ner allting igen. Det är ju för sorgligt.

(Via Gudmundson.)

Andra bloggar om: Alkohol, Miljöpartiet, Per Gahrton, Politik