2008-04-08

Ribbing sgtressad? Ingen ursöäkt.

Jag är en stor vän av Magdalena Ribbing och jag läser hennes spalt flera gånger i veckan. Jag blir därför orolig vid minsta tecken på förvirring och förfall, såväl i Ribbings svar som i läsarnas och deras bekantas beteende. I svaret till en i dag publicerad fråga finns det flera anledningar till oro. (Min fetstil nedan.)

"Man kan som uppringande själv ha mycket bråttom och vara sgtressad - ingen bra ursöäkt, men åndå!"

"Eller man kanske inte vill ta den svarande växelns tid i *onödan."

"En annan förkalring är att många är lite smårädda för att presentera sig [...]"

Felen kommer säkert att rättas så snart korrekturläsarna (har DN fortfarande sådana?) ser missödet (eller min blogg), men med en hand på Stora Etikettboken svär jag att citaten ovan är korrekt återgivna.

Läs även andra bloggares åsikter om
, , , , ,

3 kommentarer:

Anonym sa...

Nej, ingen korrektur läsning på DN.

Och vågar man påpeka fel (även mycket grova) får man sura svar från journalisterna om att det allt är stressigt när man är själv på redaktionen en helg.

Visst är det nedlåtande när en av Sveriges främsta tidningar tillåter detta dagligen. Läser DN från utlandet för att hålla mig uppdaterad om vad som händer hemma, och tycker det är lite ledsamt att läsningen oftas störs av, rent ut sagt, dumma felskrivningar.

Fredrik Westerlund sa...

Det märks att det blivit bra mycket värre sedan de börjar publicera artiklar online så snabbt de bara någonsin kan.

Det är likadant på affärstidningarnas hemsidor. Där trängs stavfel med sakfel, felen uppmärksammas sedan i läsarnas kommentarer till artikeln och rättas därefter hyfsat raskt.

Likväl är det skamligt.

soph sa...

De har väl skärpt till sig nu när de lagt till länkar till facebook och blog sidor.

Det tog mig ett bra tag att börja läsa längre artiklar efter att jag fick ett syrligt mail från journalisten i fråga.

Men iaf, misstag gör vi alla, det som spelar roll är att man kan stå för sig själv utan överlägsna kommentarer. Kan ju också tycka att om man nu lyckats få ett jobb som många andra är intereserade av och som synas i sömmar av läsare så skulle man kanske vara lite mer försiktig i hur man publicerar artiklar samnt bemöter läsare.