2007-04-19

Misär i studentens miljö?

Högskoleverket har undersökt studenternas situation och funnit att...

- två av tio efterlyser högre krav
- fyra av tio inte tycker att studierna motsvarar en heltid
- fem av tio fycker att det är lätt att bli godkänd

Genomsnittsstudenten säger sig lägga ner 21-25 timmar per vecka på sina heltidsstudier. Besvärande siffror för
de priviligerade snorungarna som i protest mot vad de kallar för "misären i studentens miljö", slutit sig samman i organisationen Osäkrade studenter.

Läs mer:
DN, SvD
Andra bloggar om:
, ,

5 kommentarer:

Johan sa...

Fast det varierar ju hur mycket som helst från ämne till ämne (och institution till institution). Jag tyckte inte att engelska krävde någonting alls, medan en annan som läste det tyckte att där fick man ju jobba istället för att bara gå in och hämta ut betyget, som när han läste historia. Att läsa vissa utdöda eller ickeindoeuropeiska språk eller säg teknisk fysik kan å andra sidan kräva mer än fyrtio timmar.

Naturligtvis beroende på vilka krav man har på sig själv. Förhoppningsvis är det att lära sig vad man skall lära sig ordentligt, inte att klara nästa tenta.

//JJ

Freddi W sa...

johan: Ja, det har du förstås helt rätt i. Jag läste några kurser som var extremt lugna och andra som var typ halvtidskrävande, medan min rumskamrat verkligen studerade effektivt långt mer än 40 timmar per vecka.

Drottningen sa...

det där blir ju extra intressant om man tänker på alla gymnasieungdomar man har frågat som alltid gnäller över hur höga krav det är i skolan och hur svårt det är att hinna med...

De som svarade i den här undersökningen måste ju vara de som tagit studenten de senaste åren.

Johan sa...

Jag har aldrig upplevt vare sig gymnasiet eller högskolestudier (annat än på minst 200% ...) som överdrivet stressande, men jag kan tänka mig att samma årskull som tycker att gymnasiet var stressande kan anse att högskolan inte kräver lika mycket även om det är mer arbete. Man kan ha mognat, till exempel. Eller så kan man ta enklare på att få göra om en tenta eller bara klara den med G. medan många framtida studenter försöka sätta 20.0 i gymnasiebetyget, vilket innebär att de inte får misslyckas i ett enda av sisådär trettio ämnen. Det kan ju kännas, kan jag tänka mig (jag gjorde ingen ansträngning och var väl nästan frånvarande lika mycket som jag var där när jag gick i gymnasiet, men är likväl fortfarande en smula bitter över att ett (i mina ögon) skitämne som estetisk verksamhet (musik/bild, i mitt fall det förstnämnda) ligger ivägen för att jag skulle ha maxat mitt snitt.). Eller så går de som tycker att gymnaiset är värst helt enkelt inte vidare till högre teoretiska studier.

//JJ

Petter sa...

Det finns väl ingen motsättning mellan siffrorna i svd och det osäkrade studenter påstår; det vi ser i SVD-artikeln om som även Osäkrade Studenter pratar om är ju att antalet lektionstimmar och kursinnehållet minskar på många utbildningar på grund av besparingsskäl, då får vi folk med "heltidsutbildningar" som helt enkelt inte fått tillräcklig utbildning, och så sänks kunskapsnivån i samhället. Sen är det givetvis stora skillnader mellan utbildningar, och det osäkrade studenter pratar om är väl att just de heltidsstudiekrävande utbildningarna också måste vara möjliga oavsett klassbakgrund, annars får vi en ännu större segregering där de rika i än högre grad pluggar till läkare och advokat, mellan de fattiga får ta humaniora för att hinna med extrajobbet.