Mitt medelklassögonblick

Tidigare diskuterade jag mina egna Cartman- och Orback-ögonblick, och nu känner jag att det är dags för ytterligare ett slags unikt ögonblick: Mitt medelklassögonblick. Det inträffar när en känner att allting i en situation är så helt fantastiskt mycket medelklass att det är troligt att en aldrig kommer att känna sig lika mycket medelklass igen.

Jag gick långsamt och hand i hand med en människa genom Nordiska kompaniets avdelning för glas och porslin, detta i syfte att hitta en bröllopspresent. Då säger människan jag håller i handen, som enligt egen utsago talar korrekt rikssvenska fri från dialektala drag: "Jag vet inte om [de som ska gifta sig] skulle uppskatta en vacker pläd."

Vi är pariga, vi är på NK, på glas & porslin, vi letar bröllopspresent och istället för att säga "gilla en snygg filt" säger människan "uppskatta en vacker pläd". Jag dog en smula.

Om någon har ett bättre medelklassögonblick (eller Cartman- eller Orback-dito), tar jag gärna del av det.

Andra bloggar om: Bröllop, Bortskämd medelklass, NK, Presenter