Katt skrämmer björn, lejon skrämmer buffel

Bilden kommer från socialdemokraternas hemsida, avdelningen för senaste nytt. Tre av de fyra senaste texterna handlar om folkpartiet och även om just det här är en ögonblicksbild, är det alls inte ovanligt att det är just (fp) som står i skottlinjen när (s) pekar ut ett enskilt parti istället för att skjuta på hela borgerligheten.

Socialdemokraterna har tappat en miljon medlemmar sedan 1979, men de har nästan sex gånger så många som folkpartiet. Opinionsundersökningar inför valet i höst tyder på att (s) kommer att få fyra till fem gånger så många röster som (fp). Ändå verkar det som om att det lilla (liberala) partiet är det som det stora (liberala? socialistiska? maktfullkomliga?) partiet fruktar allra mest. Varför då?

För att (s)-politiken mer och mer liknar en kopia av den som (fp) sedan länge för? För att (s) är rädda att tappa väljare till (fp) i högre grad än de riskerar att tappa dem till ett annat borgerligt parti? För att (fp) är som starkast där (s) är som svagast? Av någon helt annan anledning som jag inte är klok nog att fundera ut?

Oavsett vilket, är det lätt att dra en parallell till den lilla katt som försvarar sin ägares gård i New Jersey så starkt att den till och med kan skrämma upp en svartbjörn i ett träd. Om en liten katt kan skrämma upp en stor björn i ett träd, kan kanske en liten leijonkung skrämma upp en stor buffelhövdning så här inför en valrörelse. Jag hejar på katten och lejonet (och tycker synd om björnen och buffeln).

Andra bloggar om: Folkpartiet, Politik, Socialdemokraterna, Val2006