You say Leo, I say fuck you
Senast jag var ute med Leo kom det fram en kille och bad Leo skriva sin autograf på en annan killes gips. De kände igen Leo från en film de sett samma morgon. Idag var jag ute med Leo igen, den här gången för att gå på nya queerklubben Heartattack, och han hann bara komma in på klubben innan en kille kommer fram och säger "Du är Leo, va? Jag känner igen dig från en film." Jag börja misstänka att Leo betalar folk för att komma fram till honom och outa sig som fans när han umgås med mig.
Klubben lovade gott. Musiken var bra, jättebra: Peaches, Tiga, The Knife, Le Tigre, Avenue D (men att spela Orgasmatron tre gånger är väl att ta i?), Slagsmålsklubben och överlag en väldig massa skön electro. Ingen Mambo no 5, ingen Bailando, ingen Macarena och framför allt ingen schlager. Mest fascinerades jag av att jag kände igen så få av de närvarande queerkidsen; i vanliga fall är det få jag inte känner igen.
Måndagkvällar är bra kvällar för att gå på klubb. Det känns charmigt urbant, särskilt när en som jag missar sista tunnelbanan hem.
Andra bloggar om: Queerklubbar, Heartattack, Pop-Leo från Ekerö
2 kommentarer:
men med marknadsföringen är det lite si och så. var får man veta om att det är klubb (utom i din blogg)?
eller är det för att ingen ska känna igen någon som jag inte är bjuden?
Ja, marknadsföringen var minst sagt bristfällig, men de sa att de skulle jobba på det till nästa gång (måndag om två veckor).
Skicka en kommentar