Jag har det bästa framför mig

Både Anfield och Matti hyllar You give gay people a bad name i så varma ordalag att jag knappt kan vänta på den sista föreställningen, den enda föreställningen jag har biljetter till. Det börjar att kännas som ett problem, att jag hur mycket jag än kommer att tycka om den, inte kan se den igen.

I morgon ska jag upp på berget igen, men efter två dagars stenhårt träningsläger med Helena (som ibland själv hamnar där uppe), Ella och Tony hoppas jag att jag blivit en mindre vårdslös klättrare. För att skärpa till mig har jag sovit på en filt på golvet och till frukost ätit kanelpannkakor med glass, något som Tony tydligen ställer sig och lagar varje lördagmorgon.

Tony, du är välkommen att övernatta här vilken fredag som helst.