btw

Hos Johan Ingerö ser jag att Svensk-Kubanska föreningen "är helt självförsörjande", men ändå "skall söka bidrag som vi är berättigade till, dock utan att göra oss bidragsberoende".

Själv lämnade jag in min självangivelse natten till i dag. Det känns hoppfullt att jag inte betalt in dessa hundratusentals kronor skatt till ingen nytta. Det känns tryggt att de precis som jag vill går till de som verkligen behöver det.

Nu hade jag i och för sig kanske hoppats på att de behövande var andra än diktaturkramande kulturföreningar med stark ekonomi, men vem är jag att fatta sådana fördelningspolitiska beslut?