Persson och hans påståenden

Göran Persson har under valrörelsen hunnit ljuga om (bland annat!) arbetslösheten bland invandrare, arbetslösheten bland ungdomar, att Sverige skulle vara landet med flest arbetade timmar, att Spanien är det enda OECD-land där nya jobb skapas snabbare än i Sverige och att Sverige är det enda EU-landet där inkomstklyftorna minskar. Allt detta är dikt och förbannad lögn; att det går så bra för Sverige är helt enkelt inte sant. Det borde bekymra väljarna att han ljuger dem rakt i ansiktet. Gång på gång på gång.

NMI har tidigare visat att journalisterna låter Persson komma undan med lögnerna. I veckan tog det dock stopp när det SVT som regeringen har förmånen att utse styrelseledamöter i, bet den hand som föder dem genom att låta Rapport avslöja lögnen om klassklyftorna.

I gårdagens utfrågning i TV4 tror jag inte att Persson ljög om statistik, men en och annan lögn fick han med i alla fall - socialdemokraterna är definitivt inte Sveriges mest feministiska parti, något som bland annat blev tydligt när han sa att det kan diskuteras om det kan tänkas finnas en könsmaktsordning eller inte. Det är heller alls inte sant det Persson sade om att studenter aldrig betalar mer än 4 % av inkomsten på studielånet, men det känns mer som förbluffande inkompetens än en medveten lögn.

Dessutom är ju allt som handlar om Ams automatiskt ljug.

Annars var jag förvånad över att Persson öppnade för samarbete med de borgerliga, att Maria Wetterstrand bakband sig själv genom att säga att hon varken stöder en socialdemokratisk minoritetsregering eller kan tänka sig samarbete med några andra partier än de röda, samt att Jan Guillou och Göran Rosenberg gjorde ett oväntat bra jobb som utfrågare.

Andra bloggar om: Ams, Göran Persson, Maktmissbruk, Maria Wetterstrand, Miljöpartiet, Politik, Socialdemokraterna, Val2006