Maktarroganta Marita

När socialdemokraterna förlorade valet 1976 kommenterade Marita Ulvskog det med orden "Det kändes som en statskupp". När so­cial­demokraterna i förrgår anklagades för att ligga bakom förtalskampanjen mot Fredrik Reinfeldt svarade Marita Ulvskog att de kontrollerat alla datorer på partikansliet och att mailen i fråga inte kom därifrån. Igår tvärvände hon och erkände att det är någon i det socialdemokratiska högkvarteret som ligger bakom smutskastningen. När SVT:s Gomorron Sverige bjöd in socialdemokraterna till dagens sändningar tackade samtliga ledande representater inklusive Ulvskog nej.

Att sittande regering börjar sitta allt lösare blir tydligare för varje dag som går. Att det socialdemokratiska partiet blir allt mer desperat inför Fredrik Reinfeldts popularitet är uppenbart sedan länge. Att parti­hög­kvarteret tjänar som bas för en organiserad förtalskampanj är dock något alldeles exceptionellt för en svensk valrörelse. Samtidigt är det inte överraskande alls.

När jag var aktiv i SSU jobbade vi ganska mycket med förtal och smuts­kastning. Vi mailbombade, skrev insändare under falska namn och odlade en kultur som byggde på att makten och härligheten var vår i evighet, till vilka medel som helst. I år åker SSU runt med bilder på Fredrik Reinfeldt, bilder som en kan klä av och finna en varulv under den putsade ytan, och vad de gör i de slutna rum jag inte längre har tillgång till kan jag knappt ens spekulera i.

Det är därför anmärkningsvärt att Marita Ulvskog nu är snabb att säga att kampanjen må komma från partihögkvarteret, men att den inte är ett tecken på kulturen i partiet.

När (s)-höjdaren Lars Danielsson ljög sig blå om vad han gjorde i sam­band med tsunamikatastrofen stod det snabbt klart att han for fram med osanning angående sin närvaro på arbetet - han sa att han jobbat på annandagen, men ingen har sett honom på jobbet, ingen har pratat med honom, han har inte ringt till någon, han har inte använt sin dator och vakten har inte antecknat hans närvaro. Det är helt enkelt uppen­bart att Lars Danielsson inte var på jobbet på annandagen.

När partisekreteraren Marita Ulvskog säger att det inte finns en makt­fullkomlig och arrogant kultur på det socialdemokratiska partikansliet, får det en att undra om hon någonsin närvarat på sin arbetsplats på Sveavägen 68. Ytterligare anledning att ifrågasätta om Marita Ulvskog känner till det parti hon arbetar för, är att hon på partiets hemsida stolt säger: "Vi socialdemokrater är ett stort parti, det största i Sverige, men det har inte gjort oss stöddiga."

Ja, Marita Ulvskog, känns det inte lite som en statskupp?