2006-02-27

Ensamboende & flersamstående

Den sista kvällen jag och Sofie tillbringade som sammanboende äg­na­des bland annat åt att komma på nya kampanjer. PR-byrån Westander PR har tagit fram en smidig hjälp i form av PR-handboken och den är full av enkla råd för alla upptänkliga situationer: Press­meddelanden, debattartiklar, intervjuer, morgonsoffor och just kampanjer.

Jag och Sofie jobbar mest med alternativa kampanjer, eller mot­kam­pan­jer, till redan existerande fenomen. Till exempel det vedervärdiga
Ame­ri­can Girl, som lotsar en nyfödd amerikanska från födseln till döden (alltså äktenskapet) med råd om vilka böcker hon ska läsa, vilka filmer hon ska se och vilka kläder hon ska bära för att bli en duktig, hetero­sexuell, kristen och underordnad hemmafru som alla kan vara stolta över. Vårt motdrag är European Queer Sluts, ett ännu inte förverkligat community som hjälper en att fördärva ens ungar så att de aldrig någonsin närmar sig det som den amerikanska systern ska skolas till att bli.

Vidare tänker vi ta oss an statliga
Flicka som i vår tappning rätt och slätt döps till Slampa. Nästa kampanj till rakning är gamla hederliga Vägra kallas hora, som kan ifrågasättas på flera grunder: Offensiv-anstrukna Elevkampanjen ligger bakom den, det är märkligt att det är flickorna som ska skärpa sig när killarna kallar dem horor, sexarbetare ned­vär­deras och det känns osunt att hacka på "dåliga flickor" genom att säga åt "fina flickor" att de inte ska finna sig i att kallas för "dåliga flickor". Sofie presenterade därför en alldeles ny kampanj kallad Våga kallas hora.

Under kvällen upptäckte jag att mitt hjärta brustit, men Sofie sprang till
Ica och köpte mig ett nytt i socker och gelatin. Då kändes allt lite bättre, men sen, när Sofie väl flyttade, blev det allt lite tomt och sådant som tynger mig blev lite tyngre. Nu är jag ensamboende och flersamstående och det är pretty much så jag vill ha det, om än jag vill ha det i den lägenhet jag ska flytta till om en månad. I alla fall tills jag istället vill bo i kollektiv.

När det kändes som mest ensamt ringde
Helena och jag citerar hennes Skunkdagbok:


Fredrik i telefonen
högljutt gråter jag och snoret sprutar
(det är lite jobbigt just nu)
och han gråter med mig
och han gråter för sin egen skull
(det är lite jobbigt just nu)
och jag gråter med honom

30 mils avstånd och närmare kan ingen komma

Jag ska bespara er det SMS som följde, men så mycket fånigare/finare blir det inte.

Så min första kväll som ensamboende och flersamstående blev lite väl gråtmild, men det hade ingenting med ensamboendet att göra. Dess­utom verkar jag få en bra start på min nya självständighet: Bio (eller nåt) med fin ikväll, date (eller nåt) med annan fin imorgon, hockey på egen hand på onsdag, tätt intill med Helena på torsdag, hockey med norrlänningar på fredag, stort myshäng på lördag och förhoppningsvis date med hemflyttande efterlängtad på söndag.

Jag är ensamboende och flersamstående och jag gillar't.

1 kommentar:

Leo sa...

Säg till om ni behöver en skilled formgivare till någon av dessa kampanjer.